1. Vilken roll kommer handlingsplanen spela för EUs utvecklingssamarbete de närmsta fem åren?
Vendela: Det är inte själva handlingsplanen som varit det främsta problemet med EU:s jämställdhetspolitik, utan det svaga ägarskapet hos framför allt EU-kommissionen och avsaknaden av finansiering för jämställdhetsinsatser. Detta har lett till dålig implementering och svag uppföljning, även i många medlemsstater. Nu är det bra tajming för en ny handlingsplan som kan leverera på de nya globala utvecklingsmålen genom Agenda 2030. Positionerna har flyttats fram på området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Därför kommer handlingsplanen bli viktig för de aktörer som jobbar med dessa frågor som i vissa länder är så kallade motvindsfrågor, det vill säga att det finns motstånd på politisk nivå. Det är också positivt att handlingsplanen har ett tydligt rättighetsperspektiv.
Anna: En annan bra aspekt av den nya handlingsplanen är att den lyfter fram flickor och flickors rättigheter på ett starkt och tydligt vis. Skrivningar om rätten till utbildning i den nya handlingsplanen till exempel blir viktiga i arbetet för flickors lika rätt till skolgång. Ytterligare ett exempel på hur handlingsplanen kan spela en roll i utvecklingssamarbete är att svåra frågor som barnäktenskap lyfts fram. På så vis blir det legitimt att prata om denna typ av brott mot flickors rättigheter när vi jobbar med samarbetspartners i olika länder.
2. Finns det svagheter i den nya handlingsplanen som kan påverka resultatet av EU:s jämställdhetsarbete?
Anna: Vi får se hur indikatorerna kommer att se ut när de är klara. De ska anpassas till indikatorerna i Agenda 2030. Det är viktigt att EU inte begränsar sina indikatorer till vissa åldersgrupper som föreslagits tidigare och bara tittar på åldersgruppen 15-49 år. Särskilt vad gäller indikatorer för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) där många SRHR-frågor även berör unga flickor, under 15 år, som annars riskerar att bli osynliga i arbetet för flickors rättigheter. Ett exempel här är könsstympning, ett tydligt övergrepp på flickors rättigheter, som ju ofta sker på unga flickor och som riskerar att missas om man bara fokuserar på åldersgruppen 15 år och uppåt.
Vendela: Även om den nya handlingsplanen innehåller stärkta skrivningar på området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) så önskar vi att positionerna hade flyttats fram ytterligare till att exempelvis även omfatta rätten till abort. Men så långt har EU inte kommit denna gång. Den viktiga kopplingen mellan SRHR och möjligheten för kvinnor att uppnå egenmakt och deltagande i samhället i stort skulle även behöva genomsyra dokumentet i större utsträckning. Om kvinnor inte ens har rätt att ta beslut över sina egna kroppar, har de i praktiken inte heller makt över många andra delar av sina liv som till exempel deltagande på arbetsmarknaden.
3. Handlingsplanen ska antas den 26 oktober – vad händer sen?
Anna: Nästa steg när handlingsplanen väl är antagen är just att besluta om indikatorer. Vi bevakar indikatordiskussionen för såväl EU:s handlingsplan som för Agenda 2030, för att se till att det finns ett fokus på just flickors rättigheter. Men det är viktigt att komma ihåg att även pojkar och män spelar en central roll i arbetet för jämställdhet och att det är viktigt att jobba med ett utvecklingssamarbete där negativa könsroller bryts i ett tidigt skede.
Vendela: Nu gäller det att ytterligare krafttag tas på politisk nivå för finansiering och implementering av EU:s satta jämställdhetsambition och att man gemensamt och enat levererar på mål 5 inom Agenda 2030.
Bakgrund
Den 26 oktober antar EU en ny handlingsplan för hur arbetet med jämställdhet ska fungera och koordineras i EUs utrikesinsatser. Handlingsplanen, Joint staff working document Gender Equality and Women’s Empowerment: Transforming the Lives of Girls and Women through EU External Relations 2016-2020, bygger vidare på EU:s handlingsplan, Gender Action Plan (GAP) för perioden 2010-2015.
Handlingsplanen för 2016 -2020 har getts lägre status än vad som utlovats tidigare i processen och publiceras som ett internt arbetsdokument istället som ett officiellt meddelande. Detta är ett bakslag för processen mot ett EU som tar starkare ställning i jämställdhetsfrågor. CONCORD Europa, genom medlemsorganisationerna, reagerade kraftigt på nedprioriteringen.
Under våren gjordes såväl en intern som en extern utvärdering av EUs jämställdhetsarbete i utvecklingssamarbetet utifrån handlingsplanen för 2010-2015. Utvärderingen lyfte fram flera kraftiga brister. En brist är att det politiska ledarskapet och chefer på EU-kommissionen och utrikestjänsten inte har sett jämställdhet som en prioriterad fråga, vilket har lett till att tjänstemän i EU-delegationerna och i Bryssel inte har prioriterat arbetet med att implementera handlingsplanen. Kapaciteten att göra genusanalyser och att integrera ett jämställdhetsperspektiv i program har också varit svag, vilket har resulterat i att endast 16 procent av EU-institutionernas utvecklingssamarbete bidrog till jämställdhet, att jämföra med målet på 75 procent.
