I en tid präglad av krig, ökat hot mot människor som står upp för sina rättigheter och drastiska klimatförändringar är det extra viktigt vilka beslut som politikerna fattar. Deras ställningstaganden påverkar hur mycket bistånd Sverige ger och vilka insatser som får stöd.
Sveriges internationella bistånd har som mål att stötta människor som lever i fattigdom och under förtryck. Pengarna går bland annat till att skydda mänskliga rättigheter, stärka demokratin och främja en hållbar miljö. Mindre än en procent av Sveriges ekonomiska välstånd (mätt i bruttonationalinkomsten, BNI) går till det här arbetet. Men partierna har olika syn på hur pengarna ska användas och vilka insatser som bör prioriteras.
Sedan Tidöregeringen kom till makten 2022 har mindre pengar gått till biståndet. Från att budgeten tidigare utgjort 1% av Sveriges BNI – det värde av alla inkomster som kommit in till Sverige under ett år, har den nu sjunkit. Till år 2028 beräknas nivån landa på 0,68 procent av BNI, vilket skulle innebära att Sverige inte lever upp till FN:s uppsatta mål om minst 0,7%. Moderaten Magdalena Thuresson förklarar att behovet för bistånd är enormt, men det är inte resurserna. Enligt partiet borde diskussionen börja med vad biståndet ska gå till i stället för hur mycket pengar Sverige ska ge. Men Socialdemokraten Annika Strandhäll tycker annorlunda:
– Vi ska tillbaka till 1-procentsmålet så snart det någonsin är möjligt. Hela diskussionen är smått absurd. […] Att vi som ett av världens rikaste länder ska avsätta en procent av vårt välstånd till de fattigaste i världen för att kunna bidra till förändring. Den är ju fullständigt självklar.
Sverige har länge varit en av de största bidragsgivarna till FN-organet UNRWA, som ger stöd till palestinska flyktingar. Under 2024 valde regeringen att stoppa stödet efter att Israel förbjudit organisationen att arbeta i Gaza. Pengar till de utsatta skulle i stället gå via andra aktörer som arbetar i Gaza.
– Att vi stoppade stödet till UNRWA var en direkt konsekvens av att Israel inte släpper in dem. Det har inte varit lönt att skicka alla pengar dit, säger Gudrun Brunegård från Kristdemokraterna.
Det är enligt Vänsterpartiet fel. Lotta Johnsson Fornarve från partiet berättar att de vill se ett återupptaget stöd till organisationen eftersom de har unika möjligheter att ge stöd åt palestinska flyktingar i Gaza och närliggande länder som Libanon och Jordanien.
– Det finns ingen annan organisation som kan ta över efter UNRWA eller som kan utföra UNRWAS arbete. Varken på Gaza, på Västbanken eller resten av Mellanöstern. Det här är skandalöst att Sverige stoppar stöd till UNRWA, säger Lotta Johnsson Fornarve (V).
Denna splittring mellan partierna visar hur det finns olika prioriteringar och metoder för att stötta människor i humanitära kriser orsakade av krig.
Partierna i riksdagen tycker olika om hur Sveriges bistånd ska användas och vilka länder eller insatser som ska prioriteras. En av de stora diskussionerna handlar om stödet till Ukraina. Regeringen har valt att omprioritera i biståndsbudgeten och pengarna som går till Ukraina är nu mer än det regionala stödet till Latinamerika, Afrika och Asien tillsammans. Såhär säger Magdalena Thuresson (M):
– Jag tror att biståndet till Ukraina det är viktigt av flera skäl. Dels för att det är moraliskt rätt att stötta Ukraina. Dels för att det är i vår eget säkerhetsintresse att stötta Ukraina. Men om vi pratar om biståndet så vi kommer kanske in lite mera på förtroendet för biståndet och hur har vi en nyanserad debatt och allmänhetens förtroende för biståndet handlar, tror jag, också om att pengarna går åt till saker som man direkt i magen förstår är jätteviktigt.
Centerpartiet har föreslagit att Sverige ska skapa en särskild Ukraina-fond. En stor del av biståndet till Ukraina ska gå via den fonden. Pengarna ska då gå till militärt och humanitärt stöd. Anna Lasses från Centerpartiet anser att en Ukraina-fond gör det möjligt för Sverige att ge pengar till Ukraina utan att dra in på pengar som skulle gått till att hjälpa andra människor i andra delar av världen.
Flera riksdagspartier håller med om att Sverige både ska ge militärt och humanitärt stöd till den ukrainska befolkningen. Men Gudrun Brunegård från Kristdemokraterna påpekar att Sveriges resurser är begränsade och därför måste regeringen prioritera hårdare och göra förändringar i hur biståndet fördelas.
Utvecklingsmagasinet är ett digitalt magasin som ges ut av Föreningen för Utvecklingsfrågor. Varje vecka sammanfattar de svenska ledarsidor och debattartiklar kopplade till globala utvecklingsfrågor och Sveriges roll i världen. Perfekt när du vill få en tydlig överblick över den svenska debatten!
→ Läs Utvecklingsmagasinet!
Det internationella biståndet diskuteras ofta på ledar- och debattsidor, men bland argumenten sprids också en del myter. CONCORD Sverige har slagit hål på de tio vanligaste missuppfattningarna.
→ Läs mer hos CONCORD Sverige!
