Så funkar Sveriges valsystem

Flaggorna är hissade på Riksplan framför Östra riksdagshuset. Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag.
Världen

Demokrati betyder att folket styr, men hur fungerar det i praktiken? Vad händer med röstsedlarna efter att röstmottagarna förseglat kuverten och lagt dem i lådan?

2018 gick 87 % av alla svenska medborgare över 18 år och röstade i riksdags-, kommunal- och regionvalet. 11 september i år är det dags igen.

Varken historiens eller dagens statsvetare är helt överens om hur demokrati ska definieras. Men grundtanken är att de som bor i ett land ska vara med och bestämma över hur landet styrs.

Hur går detta till i ett land med miljontals invånare? Denna lista innehåller 7 steg som hjälper dig förstå valet.

  • Representativ demokrati är lösningen

Man brukar prata om direkt och indirekt, eller representativ, demokrati. En folkomröstning är ett exempel på direkt demokrati – man frågar helt enkelt alla vad de tycker i en fråga och fattar ett beslut utefter det. Men oftast är det representativ demokrati som gäller – man ber med regelbundna mellanrum folket bestämma vilka som ska representera dem när beslut fattas.

Representativ demokrati kan se ut på olika sätt. Hur avspeglas folkets vilja bäst i de valda representanterna?

  • Folket representeras av partier

Politiska partier är i stort sett ett måste för att representativ demokrati ska fungera. Man röstar på det parti som bäst stämmer överens med vad man tycker, och överlåter till partirepresentanterna att fatta besluten.

Partiledardebatt i riksdagen. I talarstolarna står Magdalena Andersson (S) och Nooshi Dadgostar (V). Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag.
  • Platserna i riksdagen fördelas proportionellt

I Sverige har vi ett proportionellt valsystem. Det betyder att andelen röster ett parti får direkt motsvarar andelen platser det partiet får i riksdagen.

Vissa länder, exempelvis USA, har i stället ett majoritetsvalsystem. Det betyder, lite förenklat, att det parti som får flest röster får bilda regering. Ett sådant valsystem brukar leda till att det finns två stora partier som tävlar om makten. Det finns ingen poäng med att rösta på ett parti som är så litet att det inte har en chans att få majoritet. I ett proportionellt valsystem, däremot, är det ofta svårt att säga vem som “vinner valet”. Det finns så många partier att inget kommer få en majoritet av rösterna.

Men för att det inte ska bli för rörigt måste ett parti få en viss andel av rösterna för att komma in i Sveriges riksdag – antingen 4 % av alla röster eller 12 % i någon av valkretsarna.

  • Fördelningen av mandat utgår från valkretsar

Sverige är uppdelat i 29 valkretsar och varje valkrets representeras av ett visst antal mandat i riksdagen. Hur många mandat varje valkrets bestämmer över beror på hur många som bor i den valkretsen.

Norrbottens läns valkrets representeras exempelvis av åtta riksdagsmandat. Vilka partier som ska fylla dessa åtta platser räknas ut så att det stämmer överens med hur många röster partierna fick i Norrbotten.

När man har räknat ut vilka partier som ska fylla de olika valkretsarnas platser i riksdagen återstår 39 platser. De fördelas sist och ska se till att den totala fördelningen av partier i riksdagen stämmer överens med hur många röster partierna fick sammanlagt, i hela landet.

  • Från parti till person

Valet utgår från politiska partier, men det är riktiga personer som sitter i riksdagen. Innan valet sätter varje parti ihop en lista med kandidater i varje valkrets. Denna lista står på valsedeln som man använder när man röstar på det partiet. Om man vill att en särskild politiker ska få platsen i riksdagen kan man sätta ett kryss bredvid den personens namn, eller skriva namnet på en blank valsedel.

Efter att man har räknat ut hur många platser varje parti ska få, är det dags att räkna ut vilka personer som ska fylla platserna. Om en politiker har fått en personröst av minst 5 % av alla som röstade på det partiet i den aktuella valkretsen, får hen en av platserna. När det inte finns några sådana extra populära namn kvar fördelas platserna efter listan som partierna bestämt på förhand.

  • Rösta i tre val samtidigt

Riksdagen fattar beslut om sådant som gäller hela landet men Sverige är indelat i 21 regioner och 290 kommuner där lokala beslut fattas. Regionerna och kommunerna styrs också av demokratiskt valda beslutande församlingar och samtidigt som man röstar i riksdagsvalet väljer man det parti man vill ska sitta i region- och kommunfullmäktige. Dessa val fungerar på ungefär samma sätt som riksdagsvalet.

Så hör ser det ut i röstbåset där man lägger ner sin valsedel i kuvertet. Foto: Valmyndigheten.
  • Följ det politiska spelet när en regering ska bildas

Sverige styrs enligt principen parlamentarism, vilket betyder att regeringen väljs av och är direkt beroende av stöd i riksdagen. Riksdagen är folkets främsta företrädare.

Sveriges regering ansvarar för att lägga fram förslag till riksdagen och sedan genomföra förslagen som röstas igenom. Efter ett riksdagsval ska den nya riksdagen rösta om en ny statsminister. Majoriteten av ledamöterna måste godkänna statsministern för att hen ska få bilda regering och utse övriga ministrar.

I ett proportionellt valsystem där många partier finns representerade i parlamentet är detta inte alltid en enkel uppgift. Ofta går flera partier ihop för att kunna få majoritet i riksdagen och bilda regering. Efter förra valet 2018 bildade Socialdemokraterna (S) och Miljöpartiet (MP) regering tillsammans. Stefan Löfven (S), som representant för det största av de två partierna, blev statsminister. Löfven lyckades dock bilda regering först fyra månader efter valet, och detta efter intensiva förhandlingar.

Taggar

Demokrati Valet 2022