Flickor som bor i städer har möjlighet till utbildning, men de är också mer utsatta för våld och sexuella trakasserier. Därför startade Plan International Vietnam ett projekt för att göra städer säkrare för flickor. En del i arbetet är att tillsammans med ett bussbolag öka tryggheten i kollektivtrafiken.
Det är en kall och regnig vinterdag i Vietnams huvudstad Hanoi. Längs gatorna trängs mopedförare i regnrockar med bussar, cyklister och lastbilar. För inte så länge sedan var Hanoi en ganska lugn stad, känd för sina parker och grönområden. Men de senaste åren har allt förändrats.
Inflyttningen från landsbygden går snabbt och idag har Hanoi nästan tio miljoner invånare. Utvecklingen i Vietnam är inte unik. Idag lever över hälften av jordens befolkning i städer. År 2030 beräknas 1,5 miljarder flickor leva i städer. Storstäder innebär möjligheter till bättre utbildning, jobb och sjukvård. Men staden innebär också risker. Våld och sexuella övergrepp är en realitet för många flickor och unga kvinnor, även i Vietnam. I en undersökning som Plan International Vietnam gjorde i Hanoi visade det sig att 30 procent av alla flickor någon gång utsatts för sexuella trakasserier. Det här var första gången en studie av det slaget genomfördes i Vietnams huvudstad och genomslaget blev därför stort.
Utbildning av busschaufförer
Det är för att motverka risken för övergrepp och öka säkerheten för Hanois flickor som ett gäng busschaufförer just denna dag samlats i en konferenssal högt ovanför trafiken i ett av de nybyggda husen.
– Vi har en lag mot våld i hemmet, men ingen pratar om det som flickor kan utsättas för när de rör sig i staden. Det var därför som vi startade ett särskilt program för säkrare städer, berättar Lan Le Quynh på Plan International i Vietnam.
Programmet genomförs tillsammans med FN:s organisation UN-HABITAT och organisationen Women in Cities International. Målet är att bidra till att skapa säkra, hållbara och inkluderande städer där alla kan känna sig trygga. En del i detta är att minska risken för övergrepp och hot i kollektivtrafiken. Därför samarbetar Plan International med stadens kollektivtrafikföretag.
– Med utbildning och information ska chaufförerna och deras medhjälpare bli bättre på att upptäcka trakasserier – och kunna ingripa om något sker. Vi har också tydliga budskap på bussarnas informationstavlor som riktar sig till alla passagerare så att de ska bli medvetna och kunna slå larm. Målet är att alla ska kunna känna sig trygga när de åker med oss, berättar Tran Minh Khue som arbetar på kollektivtrafikföretaget TRAMOC.
Dagliga trakasserier
Vad kan det då handla om i praktiken? Khue, som själv är i 30-årsåldern, berättar om ett fall nyligen där en man försökte tvinga med sig en tonårstjej från en buss genom att med hög röst förklara att hon var hans fru och att hon inte skulle säga emot utan lyda honom. Just denna kidnappning stoppades då flickan kunde ropa på en polis som fanns i närheten. Men dagligen förekommer det trakasserier och att flickor utsätts för tafsanden och beröringar, särskilt i rusningstid när det är trångt.
Många flickor vågar inte heller berätta, varken då eller senare för sin familj, eftersom de känner att det är deras eget fel att något hänt.
– Vi har ett ansvar för att alla ska kunna resa säkert med bussarna och därför samarbetar vi med Plan International. Ett viktigt budskap från oss till alla flickor är att de ska våga säga till högt – ropa och skrika om det behövs – om något händer! Chaufförerna kan också hålla koll så att ensamma flickor får sitta ifred, och kanske ordna så att de får sittplatser närmast chauffören, fortsätter Tran Minh Khue.
"Kursen har gjort oss mycket mer medvetna"
Programmet har pågått sedan 2014 och så här långt har flera hundra chaufförer och deras assistenter deltagit i utbildningen. Idag är ett nytt gäng på plats. De sitter inne i salen med mössor och jackor på, lyssnar en aning avvaktande; det här är inte deras vanliga sammanhang. Men ju längre dagen går desto mer kommer de igång och till slut är diskussionen livlig. Nguyen Ba Dong är 32 år och har jobbat i fem år som busschaufför.
– Tidigare hade jag nog inte tänkt att det var något särskilt med flickor, alla är ju passagerare. Men efter de här dagarna har jag förstått mycket mer om vad de kan utsättas för. Jag har själv en femårig dotter så jag kommer garanterat att tänka mer på det här med jämställdhet också hemma, konstaterar Dong som får medhåll av sin kollega Ngueyen Vut Hung som säger:
– Den här kursen har gjort oss mycket mer medvetna om problemen och hjälpt oss att känna igen tecknen om det är så att någon flicka utsätts för sexuella trakasserier. På så sätt hoppas jag att vi kan hjälpa till att öka deras säkerhet.
"Som tjej måste man alltid tänka på att kunna skydda sig"
Det är sen eftermiddag i en högstadieskola i Hanois utkant och nästan alla elever har gått hem. Kvar är bara Dong, Linh, Ha och Tuan som alla är med i samma ungdomsklubb.
– Som tjej måste man alltid tänka på att kunna skydda sig när man är ute. Killarna har på något sätt mer plats än vad vi har i samhället, de kan röra sig friare, och behöver inte vara rädda på samma sätt som vi, konstaterar Ha som är den som pratar mest.
Hon och de andra går i sjuan. Trakten omkring dem genomgår stora förändringar: till för bara några år sedan dominerades området av risfält och många av dem som bodde här var bönder. Nu har flera fabriker byggts inte långt från skolan och befolkningen växer allt snabbare.
– Det måste bli säkrare för oss att röra oss, det kan inte vara så att vi bara ska behöva sitta hemma på kvällarna, säger Linh och får medhåll av de andra.
Killarna har på något sätt mer plats än vad vi har i samhället, de kan röra sig friare, och behöver inte vara rädda på samma sätt som vi
Unga identifierar osäkra platser
Vi lämnar skolan och promenerar genom området. De flesta hus ligger längs smala gränder och man ser att mycket nytt har byggts. Det finns en marknad och gott om affärer. En bit bort skymtar fabriksbyggnader. Här ligger flera företag som producerar för välkända varumärken inom elektronikområdet. Tillsammans med Plan International Vietnam planerar ungdomsklubben nu att göra en så kallad ”safety walk” där ungdomarna själva identifierar vilka platser i närområdet som är obehagliga att vistas på, eller rent av farliga. Det kan handla om allt från passager med trasiga gatlampor till caféer där gubbar sitter och kommenterar de tjejer som passerar.
– Jo, jag kan känna att det ibland är lite obehagligt när jag ska cykla hem, särskilt på kvällarna när det är många som hänger utanför de ställen där man kan spela dataspel, fortsätter Ha.
Som många andra barn i Vietnam går hon på extra engelska vid något tillfälle varje vecka. Och för att komma till kurslokalen måste hon ta bussen. Hållplatsen ligger vid en större huvudväg: här ligger barer och halvsunkiga restauranger. Det är skräpigt, rätt mycket fulla personer och nattetid en del sexhandel. Nej, det är inget roligt område att passera igenom för en 13-årig tjej.
– Här är jag aldrig på kvällarna, men att ta bussen på dagen går bra. Det som är bra är att jag känner flera av de chaufförer som kör längs vår linje säger Ha.
