av We Effect

Kaffe och jämställdhet skapar framtidshopp

Både Antonieta och Victoria har nu en egen kaffeodling som ger dem en ekonomisk trygghet. Men vägen dit var krokig – det var långt ifrån självklart att kvinnor skulle äga och bruka mark. Foto: Liinu Diaz Rämö.
Världen

Antonieta Monzón Herrera och Victoria Talavera Hernandez har länge arbetat i en av Nicaraguas viktigaste och mest mansdominerade branscher – kaffeproduktionen. Idag sitter båda i styrelsen för hembyns kaffekooperativ, men vägen dit var lång och snårig.

Högt upp i norra Nicaraguas lummiga bergsområde finns den lilla byn San Jerónimo vars befolkning lever av kaffeodling. Byns kaffekooperativ, som idag består av ca 100 medlemmar, har historiskt dominerats av män, men 80-talets väpnade konflikt blev starten på en del förändringar.

− Männen drog ut i krig, kvar blev vi kvinnor, barn och äldre. Det var självklart för oss att arbeta i kaffeodlingen, det handlade om överlevnad. Men på den tiden var det inte helt naturligt att kvinnor också kunde eller skulle organisera sig, berättar Antonieta som i mitten på 80-talet blev den första kvinnan i byn att gå med i kooperativet.

Kvinnorna sågs inte som producenter, snarare som medhjälpare.

När fredsavtalet skrivits på och männen återvände till byn, insåg kvinnorna att deras plats inte var självklar. Kvinnorna sågs inte som kaffeproducenter, snarare som medhjälpare i männens arbete. Att kvinnorna inte hade någon egen mark att bruka bidrog också till att befästa den bilden.

− Vi jobbade minst lika hårt som männen, så vi tyckte vi skulle ha lika mycket att säga till om. Vi var beredda att kämpa för att ha en roll i kooperativet, men vi var inte tillräckligt starka, säger Antonieta.

Vändningen kom när organisationen PRODECOOP – som samlar kaffekooperativ i landet och får stöd från We Effect – antog en jämställdhetspolicy. Medlemmarna i San Jerónimo fick nu tillgång till jämställdhetsutbildningar och kvinnorna fick delta i kurser i ledarskap, administration och kooperativism.

– Vi utbildade oss och stärktes som medlemmar i kooperativet. Vi började ta plats i styrelsen. Idag är nästan hälften av medlemmarna kvinnor, tre av sju ledamöter i styrelsen är kvinnor, berättar Antonieta med ett stolt leende.

Införandet av en fond för köp av mark var en till åtgärd som bidrog till att kooperativet blev mer jämställt. Marken de köpte med hjälp av fonden delades jämt mellan kooperativets marklösa medlemmar, i de flesta fall kvinnor eller ungdomar. Både Antonieta och Victoria har nu en egen kaffeodling som ger dem en ekonomisk trygghet.
Att kooperativets samtliga medlemmar deltagit i jämställdhetsutbildningar har också påverkat kvinnornas vardag. Deras arbete värdesätts och i hemmet har rollfördelningarna börjat ändras.

– Tidigare var inte männen alls delaktiga i arbetet i hemmet. Inte ens en hink med vatten kunde de gå och hämta! utbrister Victoria. Hon fortsätter:

– Var det ett viktigt möte i byn var det alltid min man som skulle delta. Idag behöver jag inte vara rädd för att han ska klaga på mig om jag deltar i en utbildning eller ett möte, och det var självklart för honom att jag skulle kandidera till en plats i kooperativets styrelse.

Både Antonieta och Victoria ser på framtiden med tillförsikt, för trots att det tagit tid, har saker och ting blivit bättre för alla i byn.

– Jag känner hopp inför framtiden. Jag har haft ett hårt liv och fått kämpa mycket, men jag vet att mina barn och barnbarn kommer att ha det bättre. Jag har stora drömmar för dem och jag är övertygad om att mina drömmar kommer att bli verklighet, avslutar Antonieta.

Taggar

Försörjning Jämställdhet