Kommer Sverige rösta för de nya reglerna även om det innebär försämrade rättigheter för människor på flykt och att vi aldrig mer kan återgå till vår ordinarie och mer humana asylpolitik? Den frågan ställdes på vårt seminarium 19 mars där bland annat migrationsministerns statssekreterare Lars Westbratt medverkade, se det i efterhand längst ner på denna sida.

På torsdag och fredag träffas EU:s statschefer för sitt sista toppmöte innan toppmötet i juni då EU ska anta unionens gemensamma asylsystem. Sveriges hållning är att ett gemensamt asylsystem måste komma på plats. Vi befarar därför att regeringen kommer att rösta för ett gemensamt regelverk även om det försvagar asylrätten och försämrar skyddet för människor på flykt. Och detta utan en öppen debatt i Sverige om vad som faktiskt står på spel.

Vi accepterar inte att Sverige duckar för denna viktiga fråga och sedan skyller på EU när asylrätten monteras ned bit för bit.

Flera av de förslag som EU-kommissionen har lagt fram riskerar att kraftigt försämra skyddet för människor på flykt och deras möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda. Ett av förslagen innebär att inga EU-länder kommer att kunna ge permanenta uppehållstillstånd. Om det blir verklighet kommer Sverige inte att kunna återgå till sin ordinarie asyllagstiftning med en mer human flyktingpolitik.

Läs debattartikeln på SvD Brännpunkt.

När Sverige 2016 antog den tillfälliga asyllagstiftningen med begränsande möjligheter till uppehållstillstånd fick lagen stark kritik från alla remissinstanser och beskrevs som kvinnofientlig, barnfientlig och i strid med Barnkonventionen och andra internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Regeringens svar på kritiken har sedan dess varit att lagen är tillfällig, och tillkom för att lösa en akut situation, och att Sverige kommer att återgå till den ordinarie asyllagstiftningen senast i juni 2019.

Utöver förslaget om att ta bort alla möjligheter till permanenta uppehållstillstånd diskuterar medlemsstaterna även förslag som direkt strider mot FN:s flyktingkonvention.

Nu hänvisar regeringen istället gång på gång till att den behöver vänta in EU:s nya asylregler, utan att tydliggöra var Sveriges smärtgräns går för att rösta för antagandet av de nya asylreglerna.

Utöver förslaget om att ta bort alla möjligheter till permanenta uppehållstillstånd diskuterar medlemsstaterna även förslag som direkt strider mot FN:s flyktingkonvention. Ett förslag innebär att EU kan skicka tillbaka asylsökande till länder utanför unionen där risken är mycket stor att de inte får en rättssäker asylprövning. Ett annat förslag är att upprätta en lista på så kallade ”säkra länder” för att kunna sålla ut grupper av asylsökanden som kan snabbutredas. Det kan göra det svårare att ta hänsyn till individuella asylskäl, så som när en person förföljs på grund av religionstillhörighet, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning. Dessa är bara två exempel på diskuterade förslag som riskerar att försvaga asylrätten.

Regeringen måste vara tydlig med sina planer för Sveriges framtida flyktingpolitik och hur Sverige kommer att ställa sig till EU:s gemensamma asylregelverk om det kommer att medföra väsentliga försämringar för människor på flykt. Vi accepterar inte att Sverige duckar för denna viktiga fråga och sedan skyller på EU när asylrätten monteras ned bit för bit.

Idag, måndag 19 mars, anordnar CONCORD Sveriges arbetsgrupp för migration och utveckling ett seminarium där bland annat migrationsministerns statssekreterare Lars Westbratt medverkar. På seminariet kommer vi, nio organisationer också att överlämna vårt upprop www.humanasyllag.se till Lars Westbratt, se det i efterhand nedan.

Läs debattartikeln på SvD Brännpunkt.

Vi kräver att regeringen inte godtar några förslag som:

• försvagar asylrätten eller bryter mot internationella konventioner och de mänskliga rättigheterna
• hindrar Sverige från att återgå till ordinarie asyllagstiftning med möjlighet till permanenta uppehållstillstånd

Ann Svensén, generalsekreterare, Individuell Människohjälp
Daniel Grahn, generalsekreterare Erikshjälpen
Eliot Wieslander, generalsekreterare, Läkare i Världen
Elisabet Dahlin, generalsekreterare, Rädda Barnen
Erik Lysén, internationell chef, Svenska kyrkans internationella arbete
p. Henrik Alberius, ordförande Caritas Sverige
Karin Wiborn, generalsekreterare, Sveriges kristna råd
Malin Nilsson, generalsekreterare, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet
Petra Tötterman Andorff, tillförordnad generalsekreterare Kvinna till Kvinna
Debattartikeln är samordnad av CONCORD Sverige