Våra kommunikatörer, Anna Nylander och Oscar Barajas Rojas, har samtidigt varit på plats för att göra intervjuer med aktivister om hur klimatförändringarna påverkar deras verkligheter. Våra praktikanter, Lisa Persson och Julia Qvist, har samtidigt arbetat i småbrukarnätverket la Vía Campesinas kommunikationsteam under mötet. Är ni intresserade av att se delar av vad de har ägnat sig åt under sin praktik kan ni se ett en video de har gjort här.

Förändra systemet, inte klimatet

Under onsdagen marscherade Latinamerikagrupperna, tillsammans med uppskattningsvis 10 000 - 15 000 andra, på Limas gator för att kräva klimaträttvisa. Människor och organisationer från Latinamerika, men även organisationer från andra delar av världen, har under mötet kunnat mötas för att dela med sig av sina erfarenheter och perspektiv på klimatförändringarna. Programmet under mötet har varit fullspäckat med parallella punkter och teman. I synnerhet har erfarenheter från matsuveränitet och agroekologi, motstånd mot storskaliga ekonomiska projekt som gruvnäring, klimatsmart jordbruk och fracking (en kontroversiell metod för oljeutvinning) varit fokusfrågor. 

Det har funnits en tydlig gemensam analys, där den gröna ekonomin ifrågasatts som lösning på klimatkrisen. I en intervju som jag översatte för Sveriges Radio, sade en representant från våra samarbetsorganisationer att ”Vi är inte intresserade av at ta emot pengar från rikare länder för att de ska kunna fortsätta att konsumera som innan. Vi kräver en omställning där det Globala Nord måste förändra sina konsumtionsmönster och lära sig att leva i harmoni med, och respektera jorden”. Att naturens resurser överhuvudtaget skulle kunna vara föremål för en marknadslogik är helt omöjligt i detta tankesätt som uttrycks hor urfolk världen över. "Vi är inte moder jords ägare, vi är hennes barn", sa en annan urfolkrepresentant från USA under mötet.

Detta illustrerar den konflikt som finns i miljörörelsen. Medan flera aktörer kämpar för ”ren energi”, ifrågasätter andra vad energin, som vind- och vattenkraft, egentligen produceras för. När vind- och vattenkraft byggs uppstår sociala konflikter där inte lokal befolknings rätt till mark respekteras. Människor tvångsförflyttas och blir hotade i samband med dammbyggen. Dambyggen vars energi ofta inte går till samhället, utan till storskaliga ekonomiska projekt som gruvnäring.

Svenska politiker hälsade på under det parallella mötet

Det alternativa mötet fick under torsdagen besök av Jens Holm (V) observatör på COP20, och Stina Bergström (MP), från den svenska delegationen. Tillammans träffade de Floresmilo Simbañas från Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation CONAIE, där han fick möjlighet att berätta för de svenska politikerna om problematiken med kriminalisering av protester, privatiseringar, mobiliseringar för rätt till mark och territorium och konsekvenserna av handelsavtal för urfolksrörelser i den plurinationella staten Ecuador. 

Senare arrangerades ett möte med småbrukarnätverket CLOC/Vía Campesinas representant Diego Montón, de svenska politikerna och Latinamerikagrupperna. Diego berättade om problematiken med klimatsmart jordbruk, agroindustrier och patenträtt för småbrukare. Han förklarade sedan att deras lösning är matsuveränitet och agroekologi.

Uppdateringar från COP20

Varje eftermiddag fanns representanter från Global Campaign to Demand Climate Justice på plats för att delge vad som pågått innanför dörrarna på COP20. Dessvärre var rapporteringen mestadels negativ, där det Globala Nord endast vill tala om mitigation (utsläppsminskning) och mindre om adaptation (åtgärder för anpassning) eller loss and damage (skador och förluster). Alex Rafalowicz från Global Campaign to Demand Climate Justice sade att ”Dynamiken inne på COP20 reflekterar hela den internationella ordningen. Vi kommer inte få klarhet i varken utsläpps- eller ekonomiska åtaganden under det här mötet”.

Under sista dagen lämnade mötet över en deklaration till det officiella COP20-mötet, där det krävdes att världens ledare tar i beaktande urfolks, småbrukarrörelser och andra marginaliserade gruppers världssyner. Deklarationen ifrågasätter synen på konsumtion, exploatering av naturresurser, värdering av kvinnors reproduktiva arbete och förespråkar istället hållbara livsstilar som kräver balans med naturen och sin omgivning. 

COP21 i Paris och mobiliseringar under nästa år

Hur förhandlingarna har gått i Lima kommer att prägla förhandlingarna i den 30 november till 11 december 2015 i Paris. År 2015 är ett i synnerhet viktigt år för vår klimatframtid eftersom Kyotoprotokollet ska ersättas med ett nytt klimatavtal som ska träda i kraft år 2020. Millenniemålen, vilka var åtta globala fokusmål mellan åren 2000-2015, går ut, vilket öppnar upp för nya krafttag i den globala klimatpolitiken. Tyvärr har vi hittills under Lima inte sett att det Globala Nord tar det ansvar och initiativ som måste till för en förändring.

Under torsdagen träffades flera internationella nätverk och gruppen som arrangerar de alternativa mötet i Paris för att planera hur sociala rörelser ska mobilisera sig under följande år för att få effekt vid COP21. Flera förslag fördes fram: Att maj och september kommer att vara månader med inriktning på globala aktioner och mobiliseringar. Aktiviteterna i maj månad är tänkt att fokusera på problematiken i hur klimatförhandlingarna förs, och september (en hel vecka med mobiliseringar med start den 26 september) ska fokusera på lösningar för en förändrad klimatpolitik. Det föreslås också att den 29 november, dagen innan mötet startar, ska vara en global aktionsdag för klimaträttvisa, samt demonstrationer i Paris den 11:e och 12:e december.

Vi ses i mobiliseringarna för en globalt rättvis klimatpolitik nästa år!

Frida Ekerlund.