I Nicaragua har regeringen gett ett kinesiskt företag tillstånd att bygga en kanal som kommer att gå genom hela landet. Förhoppningen är att kanalen ska lyfta landet ur fattigdom. Regeringen har dock kritiserats hårt, bland annat av företrädare för ursprungsbefolkningen.
Redan när diskussionerna om att bygga en kanal genom Centralamerika påbörjades under 1800-talet var Nicaragua ett av förslagen. Trots att Panamakanelen slutligen byggdes finns intresset kvar för att bygga en kanal genom Nicaragua. Ökad handel och att större fartyg ska kunna passera är några av anledningarna.
2013 godkändes ett lagförslag av den nicaraguanska kongressen som beviljade det kinesiska privatföretaget Hong Kong Nicaragua Canal Development Group (HKND) ensamrätt till att konstruera, driva och förvalta kanalen. Kanalen, som kommer att bli tre gånger längre än Panamakanalen, planeras att gå genom hela landet.
Kanalen kommer att ha stor inverkan både på natur och människor. Till exempel kommer många människor som bor där kanalen planeras att byggas att tvingas flytta från sina hem.
Projektet har dock fått kritik, bland annat från lokalbefolkningen, människorättsorganisationer och miljöexperter. Kanalen kommer att ha stor inverkan både på natur och människor. Till exempel kommer många människor som bor där kanalen planeras att byggas att tvingas flytta från sina hem. Kritiker menar även att regeringen har misslyckats med att utföra en miljökonsekvensbeskrivning och med att presentera ett dokument som visar konstruktionen.
Maria Louisa Acosta är advokat med inriktning på mänskliga rättigheter och grundare av organisationen Centro de Asistensia a Pueblos Indigenas (CALPI) som stöttar ursprungsfolkningens rättigheter. Hon berättar att det finns lagar som garanterar deras rätt till självbestämmande och territorium. Lagarna säger bland annat att ursprungsbefolkningens territorium är oförstörbart; alltså att det inte kan doneras, säljas, hyras ut eller beskattas av andra.
Nicaragua har skrivit på FN:s deklaration om ursprungsbefolkningens rättigheter och ratificerat ILO-konventionen 169, en konvention som antogs av Internationella Arbetsorganisationen 1989. Det är ett bindande dokument som kräver diskussion och samråd med ursprungsbefolkningar som berörs inför dessa typer av projekt.
Kontraktet med HKND skrevs på utan diskussioner med den territoriella regeringen över territoriet, menar Acosta. För att kringgå lagarna som skyddar ursprungsbefolkningens rättigheter har regeringen skapat en helt ny lag, som ger HKND exklusiva rättigheter att använda land och naturresurser. Processen att etablera en lag som denna kan ta flera år, men den nicaraguanska regeringen gjorde det under en vecka, utan samtal med medborgarna, berättar Acosta. Många har kritiserat regeringen för just avsaknaden av kommunikation, information och transparens kring kanalprojektet.
Boende kritiska
På en liten ö vid den karibiska kusten bor Abelardo som tillhör ursprungsfolket rama. Han är, precis som många andra, förargad över bristen på information och samarbete från regeringen.
– Vi är beroende av vårt fiske och vårt jordbruk. Det ligger i vår kultur att resa med båt från den ena byn till den andra för att handla, sköta om våra farmar och träffa våra familjer. Kanalen kommer förstöra allt detta. Den kommer att förstöra vår livsstil, då vi inte längre kommer kunna resa. De bryr sig inte om vad som kommer att hända oss.
– Jag fick först reda på att kanalen skulle byggas när det en dag dök upp kineser som började mäta min tomt. När jag frågade vad de höll på med svarade de inte.
Han tror att det främst är regeringen och HKND som kommer att gynnas av projektet.
– Regeringen försöker endast fylla sina egna fickor. Det kommer inte att gynna folket, det kommer inte att gynna oss, säger Abelardo.
Sex timmars bussresa från Managua och ytterligare fyra timmar i en lastbil i lerig terräng genom djungeln ligger Punta Gorda. Här planeras kanalen att gå igenom floden Rio Punta Gorda. Längs denna flod bor många bönder. En av dem är Alfonso som har varit bonde i hela sitt liv.
– Jag fick först reda på att kanalen skulle byggas när det en dag dök upp massa kineser som började mäta min tomt. När jag frågade vad de höll på med svarade de inte.
Vissa bönder, som Alfonso, vägrar att lämna över sina egendomar, medan andra är villiga att bosätta sig i ett annat område om de får bra ersättning för sin mark. Hur mycket de kommer få för sin mark vet de ännu inte.
– Ingen har kommit och pratat med oss om någonting, säger Alfonso.
Framtiden för kanlaen är just nu oviss. Chefen för HKND, Wang Jing, nyligen förlorade en stor del av sin rikedom när den kinesiska aktiemarknaden föll. Jing har heller ännu inte presenterat några investerare. Projektet har därför blivit uppskjutet, och vad som händer framöver återstår att se.
