Rapporten Violence has no place in theses games! Risk of human rights violations at the Rio 2016 Olympic Games visar hur brasilianska myndigheter och ledande idrottsorgan nu har infört samma usla säkerhetspolitik som lett till en kraftig ökning av antalet mord och människorättskränkningar utförda av säkerhetsstyrkor sedan fotbolls-VM 2014.

- När Rio 2009 blev belönad med att få hålla OS 2016 lovade myndigheterna att förbättra säkerheten för alla, istället har vi sett hur 2500 personer i staden blivit dödade av polis sedan dess, och hur väldigt lite rättvisa har skipats. Brasilien tycks ha lärt sig väldigt lite från de stora misstag landet har gjort genom åren när det gäller allmän säkerhet. Policyn "skjut först och fråga sen" har placerat Rio de Janeiro som en av de dödligaste städerna i världen, säger Atila Roque, chef Amnesty International Brasilien.

Dussintals människor skadades och hundratals blev godtyckligt frihetsberövade när polisen slog tillbaka mot protester i landet inför fotbolls-VM 2014. Samma år, när polis och militär fick i uppgift att "säkra "städerna där event skulle hållas, dödades minst 580 personer i polisoperationer enbart i Rio de Janeiro.

Under 2014 steg antalet mord kopplade till polisoperationer med 40 procent - och med en extra 11 procent året efter med 645 personer som dödades av polisen i Rio de Janeiro. Vart femte av alla mord som skedde i staden utfördes av en polis i tjänst.

Hittills under 2016 har över 100 personer blivit dödade i staden Rio de Janeiro. Huvuddelen av offren är unga svarta män som bor i favelor eller andra marginaliserade områden.

Myndigheterna har nyligen annonserat att runt 65 000 poliser och 20 000 soldater kommer att vakta OS i vad som kommer bli den största säkerhetsoperationen någonsin i Brasiliens historia. I detta ingår att placera ut militär att leda operationer i favelor, vilket förr har resulterat i en rad människorättskränkningar som fortfarande inte har utretts ordentligt eller fått straffpåföljder.

I april 2014, innan VM startade, placerades trupper ut till Complex of Maré, en samling av 16 favelor som ligger nära Rio de Janeiros internationella flygplats och där runt 140 000 människor bor. De militära trupperna, som inte var tränade eller utrustade för att utföra säkerhetsuppdrag bland allmänheten, skulle egentligen ha lämnat favelorna efter att VM tagit slut, men istället blev de kvar till juni 2015.

Amnesty International varnar för att Brasilien inte har lärt sig något från misstagen under fotbolls-VM.

Fallet med 30-åriga Vitor Santiago Borges belyser de tragiska konsekvenserna av den militära övervakningen. Tidigt den 13 februari 2015 så var Vitor på väg hem i en bil tillsammans med några vänner när beväpnade styrkor öppnade eld utan förvarning. Vitor skadades allvarligt, hamnade i koma och tillbringade tre månader på sjukhus. Han är nu förlamad från midjan och ner och har fått ett ben bortamputerat. Myndigheterna har inte gett honom eller hans familj någon hjälp eller gjort någon utredning kring vad som hände. Ingen ansvarig har heller ställts till svars.

Amnesty International varnar för att Brasilien inte har lärt sig något från misstagen under fotbolls-VM. I mars i år signerade dåvarande president Dilma Rousseff en ny antiterrorismlag som innehåller mycket vaga formuleringar och som därför lämnar det öppet för att lagen kan komma att användas mot fredliga demonstranter och aktivister.

När den globala sportvärlden samlas i Rio om två månader kvarstår frågan: kommer myndigheterna respektera och skydda de mänskliga rättigheterna och hålla sitt löfte om en säker stad och ett säkert land - för alla?

Den 10 maj 2016 signerade den federala regeringen en ny "General law of the Olympics", Lagen innehåller nya restriktioner när det gäller yttrandefrihet och mötesfrihet i många områden i värdstaden, vilka går på tvärs mot vad som gäller enligt internationell rätt och internationella normer. Lagen tar heller inte upp användandet av onödigt och överdrivet våld från säkerhetsstyrkorna när de bevakar sammankomster.

Brasilianska myndigheter misslyckas inte bara med det utlovade Olympialöftet om ett säkert land för alla, men landet misslyckas också med att säkerställa att lagens tjänstemän följer internationell rätt och internationella normer när det gäller användandet av våld och skjutvapen.

-Två månader före OS 2016 finns det fortfarande tid att införa åtgärder som kan minska risken för att kränkingar av de mänskliga rättigheterna sker och för att etablera mekanismer för ansvarsutkrävande av de som befunnits skyldiga för övergrepp. När den globala sportvärlden samlas i Rio om två månader kvarstår frågan: kommer myndigheterna respektera och skydda de mänskliga rättigheterna och hålla sitt löfte om en säker stad och ett säkert land - för alla, säger Atila Roque.