Vi välkomnar detta och ser fram emot en dialog med regeringen kring hur barnrättsperspektivet också kan genomsyra den framtida svenska utvecklingspolitiken.

Sverige var med och tog initiativ till FN:s barnkonvention och var det första landet som lagstiftade mot barnaga. Trots detta har arbetet med att stärka barns rättigheter och motståndskraft mot katastrofer låg prioritet i dagens svenska bistånd.

- Idag är över hälften av befolkningen i de länder där Sverige bedriver bistånd under 18 år, det vill säga barn. Trots detta har Sida och UD saknat såväl resurser som kompetens när det gäller att anpassa och utvärdera insatserna så att de kommer barn och ungdomar till del, säger Pia Stavås Meier.

I den plattform som Plan tog fram inför valet presenterade organisationen 15 skarpa krav på hur det svenska utvecklingssamarbetet kan barnsäkras. Ett av kraven är att Sverige ska ratificera Barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll. Det ger barn och deras ombud möjlighet att föra fram klagomål till FN:s barnkommitté och därmed få sin sak prövad. Att Sverige fram till idag varken undertecknat eller ratificerat protokollet ger tydliga signaler till omvärlden och begränsar Sveriges trovärdighet när det gäller att driva barnrättsfrågorna internationellt. 

 - Vi efterlyser i första hand inte ökade budgetanslag och mer pengar. Det handlar snarare om ledarskap och prioriteringar. Det är dags för Sverige att återta sin plats som ledande nation i arbetet för barns och ungas rättigheter, säger Pia Stavås Meier.

För mer information eller intervjuer, kontakta Sofia Klemming Nordenskiöld, pressansvarig. Tel: 0768-605560.