Den 3 april avslöjade hundratals journalister i nära 80 länder hur bristande öppenhet i den finansiella sektorn underlättar skatteflykt, kriminalitet och korruption i massiv skala. ”Panamadokumenten” visar på behovet av transparens för att undvika de anonyma och komplexa ägarstrukturer som möjliggör skatteflykten.

Skatteflykt utgör ett hot mot vår gemen­samma globala välfärd och drabbar fattiga människor i utvecklingsländer hårdast. Även om medieljuset nu är på enskilda individer som skott sig på detta sätt, belyser läckan ett strukturellt problem som kräver åtgärder.

Politiskt misslyckande

De så kallade Panamadokumenten, som läckan kallas, visar en värld präglad av hemlighetsmakeri i form av anonyma företag, komplexa skatte­upplägg och institutioner, däribland banker, som hjälper till att skapa dessa upplägg. Men bristen på ansvars­tagande och insyn i den finansiella sektorn bör även ses som ett politiskt misslyckande.

Mycket mer än det globala biståndet

Utvecklingsländer och växande ekonomier förlorar varje år upp till tusen miljarder dollar på grund av olovlig kapitalflykt, som innefattar skatteflykt, korrup­tion och kriminalitet. Det handlar med ­andra ord om oerhört stora summor pengar som samman­taget utgör väldigt mycket mer än hela det årliga globala biståndet.

Utöver den illegala skatteflykten tillkommer hundratals miljarder dollar i förlorade skatteintäkter när företag på olika sätt nyttjar kryphål eller brister i utvecklingsländers skattesystem för att minimera sin skatt. Även om det sker inom lagens ramar så är skatteflykten mora­liskt oförsvarbar, eftersom den leder till att fattiga länder berövas skatteintäkter som skulle kunna bekosta satsningar inom sjukvård och utbildning.

Hinder för fattigdomsbekämpning

Panamaläckan visar på omfattningen av problemet och angelägenheten att ta hårdare krafttag för att stoppa den globala skatteflykten. Diakonia arbetar sedan många år tillbaka för ökad öppenhet i den finansiella sektorn eftersom skatteflykt utgör ett stort hinder för fattigdomsbekämpning.

Världen ledare enades förra året om 17 globala utvecklingsmål och en aktionsplan i Agenda 2030 som bland annat syftar till att utrota fattigdomen. Ska dessa mål uppnås krävs större krafttag för att skapa ett ansvarsfullt och transparent finansiellt system.

Politisk handlingskraft krävs

Vad som är lagligt och olagligt i Panamadokumenten återstår att se. I en kommentar till avslöjandena nämnde finansminister Magdalena Andersson behovet av skattemoral och sade att ”bara för att något är lagligt så behöver det inte vara lämpligt”. Vi delar uppfattningen att alla företag i dag bör gå längre än vad lagen kräver. Varje seriöst företag bör inkludera skatt i sina riktlinjer för socialt ansvars­tagande. Men så kallad självsanering löser inte problemet. Läckan visar på behovet av politisk handlingskraft för att stoppa den globala skatte­flykten.

De åtgärder som Sverige och andra länder enats om inom samarbetsorganisationen OECD samt EU räcker inte för att stoppa skatteflykten. Tillsammans med våra samarbetsorganisationer globalt och lokalt i fattiga länder har Diakonia framfört ett antal krav som syftar till att skapa ökad öppenhet.

Vi uppmanar den svenska regeringen att arbeta för:

• Offentliga register över företagens egentliga ­ägare, eller så kallade förmånstagare. I dag är det alldeles för lätt att sätta upp anonyma företag och gömma undan pengar i skatteparadis, vilket Panama­läckan visar. EU har enats om att skapa ­sådana register, men det är upp till medlems­länderna att bestämma graden av offentlighet. Hur Sverige kommer göra återstår att se. Full offentlighet skulle göra det möjligt för medborgare, journalister och andra att se vem som kammar hem vins­ten.
• Automatiskt informationsutbyte mellan länder i skattefrågor för att stoppa skatteflykt. Det är ­viktigt att detta informationsutbyte också inklu­derar fattiga länder och att de ges stöd att delta. Risken är annars att de utvecklingsländer som saknar kapacitet att delge sådan information förhindras att delta.
• Offentlig land för land-rapportering för stora före­tag i alla sektorer. Det innebär att företagen exempel­vis rapporterar de vinster de gör och vilka skatter de betalar i varje land de bedriver verksamhet i. I dag är det svårt att se om ett företag betalar en rimlig skatt i ett utvecklingsland som Zambia. Offentligheten är viktig eftersom det möjliggör för medborgare att ställa beslutsfattare och företag till svars när ansvarstagandet brister. I den process som nu pågår inom EU om land för land-rapportering har Sveriges regering inte varit pådrivande för offentlighet.
• Åtgärder som förhindrar att banker och andra aktö­rer möjliggör skatteflykt. Panamadokumenten visar riskerna med att tillhandahålla tjänster i form av brevlådeföretag i skatteparadis, och hur detta möjliggör skatteflykt.