Oljeläckan från Shell 2008 och 2009 i Bodo-byn i Ogonidelen av Nigerdeltat påverkar fortfarande de som bor i området. Det marina livet som är kvar är täckt i olja och dricksvattnet är förgiftat. Bodo-bornas främsta inkomstkällor, jordbruk och fiske, har därmed försvårats, eller rentav omöjliggjorts. Shell insisterade på att läckan orsakades av sabotage och inte av att ledningen från 1958 var utsliten men 2015 tvingades de att betala 83,2 miljoner dollar i skadestånd till Bodo-borna. Enligt en FN-rapport som lanserades 2011 krävs 1 miljard dollar för att sanera läckan. Trots att en saneringsprogram lanserades 2017 menar lokala ledare att man inte ser något resultat. Kvinnor i det oljerika deltaområdet har utsatts för både så kallade landgrabbing, då staten tar över odlingsbar mark från befolkningen med hjälp av militär, och ödeläggande oljeläckor. Kvinnor drabbas svårt då de är ansvariga för familjens matförsörjning. De får heller inte ta del av den ersättning som regeringen betalar ut eftersom de inte formellt äger varken mark eller vattenresurser.

Ogoni Nine – militär slår ner protester

Shell har också anklagats av Amnesty International för att ha möjliggjort våldtäkter och mord under 90-talet. Detta eftersom företaget upprepade gånger uppmanade nigerianska militären att stoppa protester i Ogoniland vetandes att militärens metoder kunde innebära utomrättsliga avrättningar, våldtäkt, tortyr och att hela byar bränns ner. MOSOP, en organisation som kämpar för Ogonifolkets rättigheter med Ken Siro-Sawa i ledningen, protesterade närvaron av utländska oljebolag. De menade att bolagen, främst Shell, åtnjöt huvudparten av vinsten medan befolkningen utsattes för miljöskador och andra säkerhetshot. Shell klagade om protesterna till regeringen och nio aktivister (Ogoni Nine) i MOSOP anklagades falskt för mord och fängslades. Militären våldtog bybor och brände ner flera hem. Det uppskattas att omkring 800 människor dödades. Efter en rättegång i skendomstol 1995 avrättades de nio aktivisterna.

Minst två vittnen i rättegången har sedan erkänt att de betalades av Shell för att ljuga. Nu har fyra av änkorna stämt Shell i Haagdomstolen. Shell står också åtalade i Italien och Nederländerna efter korruptionsanklagelser i samband med ett oljeavtal i Nigeria 2011.

Militanta grupper mot regeringen – kriget om oljan

Fattigdomen har lett till ökad kriminell verksamhet där olja stjäls från sönderslitna ledningar som sen raffineras och säljs på svarta marknaden. Det finns även militanta grupper såsom Niger Delta Avengers som attackerar oljeanläggningar för att minska produktion och export. Många militanta grupper upphörde dock sina aktiviteter 2009 då den dåvarande presidenten utlyste ett program för amnesti som kan liknas vid en DDR-process (en process där militanta grupper ingår avtal, avväpnas och återintegreras i samhället). Grupperna gick med på att lämna ifrån sig sina vapen i utbyte mot utbildning, månadslön och återintegration. Programmet lyckades avrusta grupperna, inkludera kvinnor och skapa en fredligare tillvaro. Dock kritiserades det för att behandla symptomen och inte adressera de bakomliggande orsakerna. Programmet fick också kritik för att inte inkludera kvinnor på ett tillfredsställande sätt, då många uteslöts från fredsprocesser mellan regeringen och militanta grupper.

När president Muhammadu Buhari valdes 2015 ökade spänningen mellan regeringen och de militanta grupperna. Buhari är muslim från norra delen av Nigeria till skillnad från den tidigare presidenten Jonathan, som är kristen från Nigerdeltat. Trots amnestiprogrammet fortsatte nya militanta grupper att bildas 2016. Det blev början på en ny konflikt mellan militanta grupper och militären som fortfarande pågår. Det återstår att se om de nya militanta grupperna kommer att teckna ett avtal med regeringen eller om konflikterna i Nigerdeltat fortsätter.