Antalet människorättsförsvarare i Azerbajdzjan som arresterats och dömts till flera år långa fängelsestraff har ökat kraftigt de senaste månaderna. Oftast anklagas de för ekonomisk brottslighet, narkotikabrott och/eller landsförräderi – beskyllningar som enligt människorättsorganisationer är helt påhittade.
Bland de senast fängslade finns de välkända aktivisterna Leyla och Arif Yunus, journalisten Rasul Jafarov och människorättsadvokaten Intigam Aliyev. Ytterligare aktivister har utsatts för hot och misshandel.
– De senaste åren har Azerbajdzjan antagit allt hårdare lagar gällande ideella organisationer, vilket gjort det allt svårare för dem att utföra sitt arbete. Till exempel måste organisationer som får internationell finansiering registrera sina projekt hos myndigheterna innan de får använda pengarna, säger Lina Andéer.
Kritik från EU
Förutom att människorättsorganisationer försöker uppmärksamma vad som händer i landet, har människorättsexperter inom FN publicerat uttalanden som fördömer situationen. EU:s delegation till Europarådet, där Azerbajdzjan för närvarande är ordförande, och rådets egen människorättskommissionär har också officiellt uttryckt oro.
Och i förra veckan antog Europaparlamentet en resolution som uppmanade Azerbajdzjans styrande att “upphöra med sina trakasserier och skrämseltaktik mot civila samhällets organisationer, oppositionspolitiker och oberoende journalister och att avstå från att ingripa i och underminera deras viktiga arbete för demokratiutveckling”. Resolutionen underströk också att EU:s stöd till och samarbete med landet är ”beroende av skyddet för och främjandet av mänskliga rättigheter”.
Hittills har dessa protester dock inte haft någon synbar inverkan på de styrandes inställning.
Hur påverkar situationen Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisationer i Azerbajdzjan?
– De påverkas naturligtvis mycket. Regeringens begränsningar av mötes- och yttrandefriheten har alltid funnits, men nu är organisationerna mer oroliga än någonsin. De har sett hur aktivister de känner väl har blivit arresterade, så faran har blivit verklig. Men de är alla fast beslutna att fortsätta sin verksamhet, säger Lina Andéer.
Hur kan Kvinna till Kvinna och andra människorättsaktivister hjälpa till?
– Som kvinnorättsorganisation ser Kvinna till Kvinna väldigt allvarligt på situationen. Förutom det långsiktiga stödet till våra samarbetsorganisationer försöker vi vara en länk för dem att nå ut utanför landet. Vi har till exempel ordnat utbildningar i hur man kan övervaka myndigheters arbete kring frågor om kvinnor, fred och säkerhet och vid de tillfällena har de träffat organisationer från andra länder och kunnat knyta kontakter med dem. Det är viktigt att situationen i Azerbajdzjan uppmärksammas internationellt, så att det sätts hård press på regeringen att följa de internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter som den har skrivit under – och just nu bryter mot, säger Lina Andéer.
Malin Ekerstedt
