”Kombinera din solresa till Asien med att volontärarbeta på ett barnhem - kom hem med en värdefull upplevelse och en känsla av att ha gjort världen till en lite bättre plats!”

Kanske låter den säljpitchen bekant. Den globala marknaden för volontärresor är en miljarddollarindustri och varje år frivilligarbetar miljontals människor när de är på resa i utvecklingsländer. Härligt att folk vill hjälpa till och rädda världen. Eller?

Tyvärr är det inte så enkelt. Volontärarbete i globala sammanhang, så som det ofta kan ser ut, möter kritik och ifrågasätts med rätta. Globalportalen har tidigare berättat att organisationer tar avstånd från volontärarbete på barnhem. Detta är en del av den problematiken som kallas för volontärturism.

Globalportalen har träffat Kajsa Vårsjö, volontärsamordnare på organisationen PeaceWorks. Tillsammans gräver vi djupare i frågan och försöker ta reda på hur ett reko volontärprojekt kan se ut.

PeaceWorks har ett väldigt medvetet förhållningssätt till volontärarbete. Vad tycker ni är problematiskt med dagens volontärturism?

Det finns så många aspekter som är problematiska när det kommer till volontärturism idag.

Volontären framställs som en unik och ibland avgörande tillgång för projekt och organisationer. Det här ser vi särskilt bland barnhem som gör sig beroende av volontärinsatser som en kortsiktig lösning. Men utifrån ett barnperspektiv är det problematiskt att volontärer kommer och går – det skapar band som sedan rycks ifrån barnen.

Volontären i egenskap av volontär och representant för ”västvärlden” framstår som en kunskapsbringande kraft som har ovärderlig kunskap för projektet. Men arrangörer och lokala organisationer ställer sällan krav på att volontären faktiskt ska vara kvalificerad eller ha en utbildning som är relevant för projektet. Den här typen av eurocentrism kan kopplas till white saviour-komplexet och kolonialismens idéer. PeaceWorks vill bryta dessa strukturer och jobbar därför mycket med att försäkra att volontären har en stöttande roll i ett projekt där 'kunskapen' främst kommer från lokalsamhället.

Volontär som företeelse luktar ofta unket av kolonialism och tankarna förs till missionärernas uppdrag (under tidig kolonialperiod 1500-talet fram tills idag) att sprida den rätta läran till de som utövade naturreligioner, folk som inte var ”civiliserade” – med förklaringen att de räddade själar. En volontär framställs fortfarande på liknande sätt som en ”white savior”. Min uppfattning är att volontärreseföretag tror att de har tolkningsföreträde vad gäller barns eller samhällens behov i andra länder.

Innebär det här att det alltid är fel att åka som volontär?

Nej, det går att göra på ett bra sätt men det är viktigt att en har förståelse för globala maktstrukturer. PeaceWorks har jobbat med volontärverksamhet i över 40 år. Vi som organisation måste alltid vara uppmärksamma på hur vi är med och skapar maktstrukturer i de internationella samarbeten vi medverkar i.

PeaceWorks ser ett stort värde av att unga åker till andra länder för att få perspektiv och insikter om sig själva och om hur världen runt omkring dem fungerar. Särskilt när unga medverkar i ett projekt där kunskapen ägs av den lokala organisationen.

Hur arbetar PeaceWorks för att era volontärutbyten ska bli reko?

För att våra volontärutbyten ska bli reko för alla parter så lägger vi vikt vid förberedande utbildning för volontären, kontinuerlig kontakt och uppföljning med våra samarbetspartners, avstämningar med volontärer på plats samt rapporter från volontärerna när dom är i landet.

Det är de lokala samarbetsorganisationerna som vet vilka utmaningar som finns och vilka lösningar vi kan skapa tillsammans. PeaceWorks håller kontinuerlig kontakt med våra samarbetsorganisationer, alltså de mottagande organisationerna runt om i världen. Men vi har inte direktkontakt med projekten som de i sin tur förmedlar volontärer till, eftersom det kan bidra till en ojämlik maktbalans i vem som bestämmer utvecklingen för det specifika projektet på gräsrotsnivå.

På våra förberedelsekurser för volontärer pratar vi om PeaceWorks och volontärens roll i ett projekt och i en internationell kontext. Vi diskuterar kolonialism, den historiska och socio-politiska bakgrunden till bistånd och utveckling och hur en kan tänka för att inte reproducera stereotypa bilder av andra.

Vi har märkt att kommunikationsdelen är oerhört viktigt att prata om inför att en åker som volontär, både i hur volontären skriver om sina upplevelser och vilka bilder hen tar och publicerar.

Vilka råd kan du ge till den som är intresserad av att testa på att arbeta i internationella projekt, men är orolig för att göra det på fel sätt?

Innan man åker är det bra att fundera igenom varför du vill åka på ett internationellt projekt. För vems skull åker du iväg? Vad har du för föreställningar och förväntningar på vad du vill ha ut av vistelsen? Hur ser du på din roll som volontär?

Det är viktigt att inte sticka under stol med att en betydande del av värdet i att volontärarbeta är att individen själv får ut oerhört mycket av det i form av självreflektion och nya vänner. Dessutom får du internationell erfarenhet, språk och förståelse för andra kontexter – något som är värdefullt för CVt.

Kom ihåg att det är främst du själv som kommer att få nya erfarenheter och insikter om dig själv. Och lära dig om hur en liten, liten del av världen ser ut.