nyhet av Kvinna till Kvinna

Storsatsning på kvinnorättsaktivism

Kvinna till Kvinna-informatörer i Malmö deltog i uppmärksammandet av internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor 2013. Foto: Kvinna till Kvinna/Johanna Mathiasson
Nu blir det enklare och roligare än någonsin att engagera sig för Kvinna till Kvinna. I vår ska flera nya grupper för ideella informatörer startas runt om i landet. – Det enda som behövs för att gå med är engagemang och intresse, säger Kvinna till Kvinnas nya informatörssamordnare Matilda Reiderstedt.

Kvinna till Kvinna behöver hjälp med att sprida information om kvinnorättsförsvarares viktiga arbete och kvinnors situation i konfliktområden. Vi får fler förfrågningar om att föreläsa – till exempel på gymnasieskolor, universitets- och högskoleföreningar och feministfestivaler – än vi har möjlighet att tacka ja till. Tack vare våra frivilliga informatörer kan vi nå ut till fler.

Sedan 2010 finns informatörsgrupper i Stockholm och Malmö, under våren kommer nya grupper även att startas i Göteborg och Umeå. Matilda Reiderstedt, som anställdes i mars, leder den utökade satsningen.

– När jag började här blev jag imponerad av hur många som är intresserade av att engagera sig för Kvinna till Kvinna. Nu finns det mer resurser att satsa på dem, säger hon.

Utbildning om kvinnor, fred och demokrati

Tack vare pengar från Arvsfonden kommer Kvinna till Kvinna framöver att kunna hålla fler utbildningar för informatörer. De får lära sig om hur Kvinna till Kvinna stärker kvinnor i konfliktdrabbade områden, och hur Kvinna till Kvinna ser på kopplingen mellan kvinnors rättigheter, fred och demokrati.

Informatörerna väljer själva hur de vill använda kunskaperna, utifrån vad de gillar att göra och hur mycket tid de har. Som informatör kan man till exempel delta vid större evenemang som Nordiskt Forum eller MR-dagarna, där man visar någon av Kvinna till Kvinnas filmer eller är ansiktet utåt för organisationen.

– Man kan också föreläsa i skolor och berätta om oss och vårt arbete, eller samla in pengar. Egentligen finns det inga regler för vad som kan göras – vi är öppna för informatörernas egna förslag och idéer! säger Matilda Reiderstedt.

Inte bara storstäder

Även de som bor utanför Stockholm, Malmö, Göteborg och Umeå kan engagera sig. Det finns möjlighets att starta upp mindre, lokala grupper med stöd från Kvinna till Kvinna.

– En grupp kan bestå av en till flera personer – kontakta mig så försöker vi i möjligaste mån ordna utbildning om Kvinna till Kvinna. Vi ser också till att informatören eller gruppen får material såsom filmer, rapporter och broschyrer. På lång sikt är planen att vi ska finnas på flera olika ställen, små som stora städer, runtom i Sverige, säger Matilda Reiderstedt.

Unga engagerar ungaProjektet Unga engagerar unga drivs av Kvinna till Kvinna med stöd av Arvsfonden. Syftet är att utbilda nya informatörer i olika delar av Sverige, som i sin tur ska kunna utbilda unga människor om kvinnor, fred och säkerhet. Detta ska lägga grunden för ett långsiktigt engagemang bland unga för kvinnors rättigheter.

Kan vem som helst bli informatör?
– Vi har inga krav på förkunskaper. Engagemang och intresse räcker långt. Hittills har det framför allt varit kvinnor mellan 20 och 30 år som engagerat sig, men det finns en viss spridning och vår förhoppning är att en större blandning av personer ska vilja engagera sig, däribland män.

Går det verkligen att göra skillnad för kvinnor i konfliktområden ”på hemmaplan”?
– När man sprider information om kvinnors situation i olika delar av världen så får det nästan alltid folk att börja reflektera. Man ser skillnader och likheter – vi har ju mycket att jobba med vad gäller jämställdhet i Sverige också. Jag tror det är viktigt att synliggöra kvinnorättsförsvarares kamp, för att skapa förståelse för deras perspektiv och förhoppningsvis även inspirera andra till att stödja och solidarisera sig med dem.

Hur började ditt eget engagemang för kvinnors rättigheter?
– I högstadiet skrev jag ett arbete om Kvinna till Kvinna och arbetet med att skicka ”kvinnopaket” till Balkan. Jag var förbannad på hur kvinnor hade det, och drev ”kvinnofrågor” på mitt eget personliga plan. För fyra år sedan började jag engagera mig ideellt i en anti-traffickingorganisation. Därigenom fick jag senare en projektanställning, som gav mig möjligheten att föreläsa och driva kampanj för och tillsammans med skolungdomar. Genom detta arbete väcktes också mitt intresse för andra kvinnorättsfrågor.

Karin Råghall

Taggar

Jämställdhet Mänskliga rättigheter