Med internets förmåga till viral nyhetsspridning är risken stor att felaktig information tas för fakta och sprids i samhället. I höst är det riksdagsval i Sverige och då är det extra viktigt att vara uppmärksam på falska eller överdrivna budskap.
Felaktig information sprids ofta omedvetet, men kan i sitt ursprung ha skadliga avsikter (så kallad desinformation). Enligt MSB:s Krisinformation.se är syftet med detta ofta att förbättra sin egen position och få andra att se sämre ut, skapa klyftor och misstänksamhet i samhället eller att förstärka konfliktytor i debatten.
Känsligt läge under valår och kriser
I valrörelser kan syftet med spridningen av desinformation vara att förvränga bilden av politiska motståndare eller rentav att undergräva demokratin i stort.
Under en kris som ett pågående krig kan exempelvis spridning av propaganda vara ett starkt vapen för att bryta ner motståndarens psykologiska försvar, eller för att påverka omvärldens uppfattning av vad som pågår.
Därför är läget lite extra känsligt under valår och kriser.
Vad kan jag göra?
Du kan motverka dessa krafter genom att tänka kritiskt och inte dela vidare information om du inte vet säkert att den är sann – men det kan vara lättare sagt än gjort.
Hur vet man egentligen vad som är sant? Vilka källor kan man lita på? Här är några saker du kan tänka på:
- Vem är avsändaren? Är det en myndighet, en privatperson, ett politiskt parti eller ett vinstdrivande företag som ligger bakom hemsidan eller artikeln? Olika avsändare vill uppnå olika saker med sina budskap. Fundera på vad avsändaren har för intresse och om det är någon du kan lita på.
- Varför finns informationen? Fundera över budskapet och vad syftet är. Vill avsändaren informera, underhålla, sprida en åsikt eller sälja något?
- Finns informationen att hitta någon annanstans? Kolla upp om informationen går att hitta på fler ställen. Information som verkar för bra eller häpnadsväckande för att vara sann är också ofta det.
