Regeringen bör påskynda arbetet med att inrätta en nationell institution för mänskliga rättigheter, skriver FN-förbundet och en rad andra organisationer i Göteborgs-Posten.
Alice Bah Kuhnke (MP) och Margot Wallström (S) tar i sin artikel upp behovet av en oberoende institution för mänskliga rättigheter. Vi håller med, och uppmanar därför regeringen att utan dröjsmål skicka ut det nya förslaget till hur en nationell institution för mänskliga rättigheter kan utformas på remiss.
Ja, de mänskliga rättigheterna är viktigare än någonsin. Även i en tid när våra politiska partier inte kan enas om vilka som ska samarbeta i en regering, finns en stor samsyn om att Sverige behöver en oberoende institution för mänskliga rättigheter. Institutionen ska granska vad staten gör och föreslå vad som behöver göras för att Sverige ska fullgöra åtaganden om mänskliga rättigheter.
Uppmaningar om en granskande institution
FN har upprepade gånger och under många år uppmanat Sverige att inrätta en nationell, oberoende granskande institution. I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige är bundet av finns även ett sådant krav. Frågan har också tidigare varit föremål för behandling av den så kallade MR-delegationen som inrättades 2006 och av en särskild utredare.
2015 beslutade regeringen att acceptera rekommendationen. Sedan dess har frågan behandlats i riksdagens konstitutionsutskott som kom fram till att en institution inte skulle placeras under riksdagen. Riksdagen sände tillbaka frågan och gav regeringen i uppdrag att skyndsamt låta utreda frågan. Kulturdepartementet gav snabbt uppdraget till tidigare statssekreteraren Lise Bergh, jurist och ordförande för Rädda Barnen, att utarbeta ett konkret förslag på hur en sådan institution kan se ut, dess mandat och form. Sedan den 31 oktober finns ett färdigt förslag. Men det har ännu inte skickats ut på remiss.
Viktigt att makthavare skyddar de mänskliga rättigheterna
För att ta ett steg mot att realisera uppmaningen från riksdagen och leva upp till Sveriges åtaganden, jämte skapa en dialog om att stärka de mänskliga rättigheterna, behöver utredarens förslag skyndsamt skickas ut på bred remiss. Remittering av utredningar ligger också tydligt inom ramen för en övergångsregering, enligt den promemoria som finansminister Magdalena Andersson hänvisat till.
Mänskliga rättigheter handlar om att förbättra människors livsvillkor, sätta gränser för hur makt kan utövas och utgöra en grund för politik och beslutsfattande. I en tid då mänskliga rättigheter utmanas i växande grad runt om världen, även i Sverige, måste våra makthavare slå vakt om de fora som bidrar till att stärka och skydda de mänskliga rättigheterna, och skicka signaler till allmänheten om att den politiska viljan är solid.
Anna Lindenfors, generalsekreterare Amnesty International Svenska sektionen
Anders L. Pettersson, Executive Director Civil Rights Defenders
Rasmus Isaksson, förbundsordförande DHR
Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige
Malin Kvitvær, styrelseledamot Lika Unika
Elisabet Fura, ordförande Raoul Wallenberg-institutet
Annette von Sydow, ordförande Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen
Stellan Gärde, ordförande Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen
Annelie Börjesson, ordförande Svenska FN-förbundet
Anna-Karin Johansson, generalsekreterare RFSU
Ulrika Strand, generalsekreterare, Fonden för mänskliga rättigheter
Camilla Nagler, generalsekreterare och ordförande, Teskedsorden
