Sedan 2012 jobbar Eunice Seignon på Internationella Arbetsorganisationen (ILO) i Haitis huvudstad Port-au-Prince. Hon är själv från Haiti och nationell chef för ILO:s arbete mot barnarbete. I Haiti, som har 10,8 miljoner invånare, uppskattas 21 procent av barnen i åldrarna 5-14 år vara involverade i någon form av arbete.

– Vi samarbetar med andra FN-organ och organisationer i Latinamerika för att få stopp på barnarbete i regionen, säger Seignon.

I Haiti beräknas 400 000 barn arbeta i hushåll. 300 000 av dessa är s k restavek-barn (efter franskans rester avec;stanna med, bo med). Systemet beskrivs ofta som barnslaveri, en benämning som ILO inte använder.

– Nej, vi skiljer i stället mellan barn som arbetar i hushåll, men i övrigt lever ett normalt liv och går i skolan, och de värsta formerna av barnarbete där barnen nekas skolgång, säger Seignon.

Barn arbetar dygnet runt

Restavek-systemet innebär att fattiga familjer som inte kan försörja sina barn lämnar dem till mer välbärgade familjer. I utbyte mot mat, husrum och utlovad skolgång får barnen arbeta i hemmen. Många av dem får aldrig gå i skolan. De arbetar dygnet runt och utsätts ofta för våld och sexuella övergrepp.

Systemet får näring av att Haiti är västra halvklotets fattigaste land och ofta drabbas av naturkatastrofer. Hälften av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.

– Fattiga föräldrar lämnar bort sina barn för att de inte ens har råd att ge dem mat. På landsbygden finns det ingen fungerande struktur för utbildning, hälsovård och annat. Det finns det däremot i Port-au-Prince. För att barnen ska få ett bättre liv måste de flytta hit, säger Seignon.

Sedan 1999 har ILO varit involverat i olika projekt mot barnarbete i Haiti.

– Vi har lärt oss att det inte funkar att arbeta på egen hand. Vi måste samarbeta med andra, säger Seignon.

20 organisationer deltar

2017 startade ILO och FN:s barnfond Unicef ett program där ca 20 andra organisationer deltar.

– ILO ansvarar för den juridiska delen, information och yrkesträning, medan Unicef har ansvar för utbildning och hälsa, säger Seignon.

Programmet innefattar bl a ett projekt där 1 700 utsatta barn och ungdomar i åldrarna 14-17 år får yrkesutbildning anpassad till arbetsmarknaden. Andra utbildas i entreprenörskap och får hjälp att söka mikrolån. Under hösten 2018 har man börjat utbilda lärare och andra som arbetar med barn i SCREAM-metodik. Med olika konstformer som redskap, t ex drama, teckning, skrivande och musik, kommer barn att informera andra i samhället om sina rättigheter.

– Målet är att bekämpa barnarbete genom att ändra barnens egen attityd till det, säger Seignon.

Barns rättigheter

Haiti har skrivit under de viktigaste internationella konventionerna om barnarbete och barns rättigheter. ILO försöker samarbeta med regeringen för att konventioner och lagar ska förverkligas och för att en nationell strategi mot barnarbete ska tas fram.

– Men regeringen tycker inte att barnarbete är ett viktigt problem. Regeringsrepresentanter kommer sällan till våra möten och vi får inget stöd av dem i våra projekt, säger hon.

Ett stort problem är att Haiti lider av kronisk politisk instabilitet. Ministrar kommer och går.

– Så fort det blir ett skifte i regeringen måste vi starta om från noll igen, säger Seignon.

ILO försöker hitta en långsiktig strategi som funkar oavsett vilka ministrar som sitter vid makten. Man för även dialog med fackförbund, arbetsgivarorganisationer och frivilligorganisationer för att ändra attityderna till barnarbete och informera om lagstiftningen. En annan stor utmaning är fattigdom. Eunice Seignon menar att delmål 8.7 går hand i hand med delmål 1.1 om att avskaffa extrem fattigdom.

– Först när vi lyckas avskaffa extrem fattigdom kommer barnarbete att försvinna i Haiti, säger hon.

Text: Bengt Sigvardsson, frilansjournalist

_______

Denna text är hämtad från Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 4 2018).

Bli medlem eller prenumerera för att få Världshorisont i brevlådan! Tidningen ingår som förmån för FN-förbundets medlemmar. För prenumeration (230 kr per år) kontakta redaktör AnnaLena Karlsson Andrews.