Handlingsplanen, som är Sveriges tredje på området, klargör hur departement och myndigheter ska arbeta för kvinnors deltagande och säkerhet i fredsbyggande arbete. Det är ett område som självklart ska prioriteras inom en feministisk utrikespolitik.

IKFF har deltagit i UD:s referensgrupp för framtagandet av den nya handlingsplanen. Där har vi förmedlat rekommendationer från våra kollegor i konflikt- och postkonfliktländer. Vi har även förmedlat slutsatser från de konsultationer som IKFF tillsammans med UD arrangerade under 2014.

Genom att löpande kommentera direkt i utkast har deltagarna i referensgruppen kunnat framföra konkreta rekommendationer från olika expertområden. Gruppen kommer fortsättningsvis finnas med i processen genom att följa upp och utvärdera hur handlingsplanen följs i praktiken.

Processen för att ta fram den nya handlingsplanen har alltså varit ganska lång, bland annat eftersom att ett regeringsskifte ägt rum längs vägen. Men det betyder också att många har haft möjlighet att framföra synpunkter. Förslag har kunnat stötas och blötas flera gånger och resultatet är en handlingsplan som är betydligt starkare och mer konkret och framåtblickande än dess föregångare.

Alla förändringar ryms inte att skrivas om här. Men till exempel lägger den nya handlingsplanen ett större fokus på konfliktförebyggande, stöd till kvinnorättsaktivisters arbete, genusmedvetna konfliktanalyser, och behovet av politiskt och diplomatiskt arbete för att driva agendan för kvinnor, fred och säkerhet.

Regeringskansliets roll och ansvar lyfts fram mycket tydligare än tidigare vilket är avgörande för implementeringen. Att motverkandet av illegal vapenspridning också nämns är värt att notera. Motverkandet av vapenspridning är en fråga som våra kollegor identifierar som viktig för att kunna realisera agendan för kvinnor, fred och säkerhet men som få länder uppmärksammar i sina handlingsplaner.

Den nya handlingsplanen etablerar också bättre ramar för uppföljning och återrapportering vilket är helt centralt för att kunna utvärdera och lära längs vägen. Vi är också glada för att den erkänner kvinnorättsaktivisters helt centrala roll för att förändra normer och föreställningar kring vem som ska delta i fredsbyggande arbete. Det är så förändring kan byggas från grunden.

Samtidigt finns det som alltid frågor kring resurser. Handlingsplanen ska genomföras inom ramen för ordinarie verksamhet och det är överlag bra då det minskar risken för parallella processer och ad hoc-strategier. Men det betyder också att det krävs starkt ledarskap för att säkerställa att fokus och resurser de facto läggs på arbetet med kvinnor, fred och säkerhet. Här är även avräkningarna från biståndsbudgeten alltjämt ett orosmoln.

IKFF var en av de organisationer som i slutet av 90-talet vid FN i New York drev fram resolution 1325 i säkerhetsrådet. Sedan dess har IKFF-sektioner över hela världen arbetat med att göra agendan för kvinnor, fred och säkerhet till verklig politik. Igår fick vi och andra ett bra instrument för att driva det arbetet vidare.

Den nya handlingsplanen finns att läsa här.

Rapporten med rekommendationer från IKFF:s och UD:s konsultationer finns att läsa här.