Rapporten ”Varmare klimat – iskall nyhet?” har gjorts för tredje året i rad och bygger på en Retriever-analys av 150 000 artiklar om klimatförändringarna under 2016-2014. Under året publicerades 52 733 artiklar om klimatet, att jämföras med 54 122 under 2015.

Tematiskt gick klimatfrågan från att handla om enighet efter klimatmötet i Paris, till konflikt. Donald Trump förekom i 4 829 klimatrelaterade artiklar, vilket motsvarar nio procent av den totala klimatrapporteringen under 2016. Under november och december omskrivs han i var tredje artikel som tar upp klimatfrågan.

Antalet artiklar om klimatskepticism, som till exempel låter personer komma till tals som ifrågasätter klimatforskningen eller tycker att klimathotet är överdrivet, har ökat markant. Från 916 artiklar 2014, till 1 373 artiklar 2015 och 3 098 artiklar under 2016. Den stora ökningen förklaras främst av att Donald Trump nominerade klimatskeptiska personer till poster inom administrationen, men trenden är tydlig även på insändar- och debattsidor.

– Klimatskeptikerna fick betydligt större utrymme än tidigare år i svensk media. Framförallt på grund av Donald Trump. Hans kampanj, och sedermera seger, i presidentvalet gjorde att klimatskeptiska perspektiv åter fick stor synlighet i rapporteringen. På hemmaplan har SD gett uttryck för liknande idéer och förslagit miljardnedskärningar inom klimatbudgeten, säger Henrik Brundin, vice vd för Vi-skogen.

Klimatet hamnar också i kläm i landsbygdsdebatten, visar rapporten. De klart mest engagerande klimatartiklarna handlar om jordbruk, glesbygd och dubbelmoraliska storstadsbor. Mjölkbonden Anette Gustawsons debattartikel ”Ni skyller på mina kor – och drar till Thailand”, fick solklart flest delningar, kommentarer och likes.

– Klimatet har blivit ett slagträ i debatten om framtiden för landsbygden i Sverige. Det finns en liknande trend i USA där Donald Trump säger sig vilja skapa jobb genom ny utvinning av gas, olja och kol. Människors nutid står emot deras framtid. Vi måste hantera den här frågan varsamt, och försöka få med alla på omställningen mot en mer hållbar värld, säger Henrik Brundin, vice vd för Vi-skogen.

Fler resultat från Vi-skogens rapport ”Varmare klimat – iskall nyhet?”:

• En trend är att lokalpressen rapporterar mer om lokala effekter av klimatförändringarna. Under 2016 var det inte minst vattenbristen, som märktes på bland annat Öland och Gotland, som sattes i samband med klimatförändringarna. Även höjda havsnivåer avhandlades i medierna.
• Politiker intar de 14 första platserna på listan över vilka svenskar som är synligast i klimatrapporteringen. Mest av alla syns Stefan Löfven, följd av Isabella Lövin. Näringslivet är inte särskilt synligt i rapporteringen.
• Med 1 257 artiklar tog Svenska Dagbladet återigen hem förstaplaceringen över tidningarna som skrev flest klimatartiklar under 2016. Det är dock cirka 400 artiklar färre än under 2015. Dagens Nyheter går åt motsatt håll och ökade antalet artiklar under 2016.

Om rapporten: Vi-skogens rapport görs för tredje året och baseras på en Retriever-analys av cirka 150 000 artiklar och inslag i svensk redaktionell media. Print, webb samt etermediernas nätupplagor under tidsperioden 1 januari 2014 till 31 december 2016 omfattas. Läs och ladda ned rapporten i sin helhet.