De senaste siffrorna visar att ungefär 303 000 kvinnoliv går förlorade årligen på grund av komplikationer vid en graviditet eller efter en förlossning. 99 procent av de drabbade lever i fattiga länder. Med tillgång till preventivmedel, mödrahälsovård, sexualundervisning och säkra aborter kan de räddas. Men den politiska viljan saknas. Hög mödradödlighet är ett tecken på att kvinnors liv inte respekteras. Det måste stoppas. Därför intensifierar RFSU nu sitt arbete för att bekämpa katastrofen som makten glömde.

Varför är mödradöd ett problem?

Bristande sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en av de största dödsorsakerna i låg- och medelinkomstländer. Bland flickor mellan 15 och 19 år är mödradödlighet en av de vanligaste dödsorsakerna. Mödradödligheten beror på kvinnors generellt låga status och bristande egenmakt. Ojämlika maktstrukturer i samhället minskar flickors och unga kvinnors möjlighet att styra över sin egen sexualitet och sina liv.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) beror mödradödlighet på att kvinnor i låg- och medelinkomstländer saknar tillgång till mödra- och förlossningsvård och säkra aborter. Komplikationer som uppstår vid förlossningen kan ha en dödlig utgång om de inte behandlas rätt. Förblödning, blodförgiftning, sårinfektion (sepsis), försvårad förlossning på grund av för trångt bäcken och blodtryckssjukdomar som havandeskapsförgiftning är några av de vanligaste dödsorsakerna. Osäkra aborter resulterar varje år i 47 000 kvinnors död. Med modern mödra- och förlossningsvård kan dödsfallen undvikas.

Kunskapen om vad som behöver göras finns, men trots det händer inget. Varje år föder 40 miljoner kvinnor barn utan någon hjälp av en närvarande barnmorska eller annan vårdgivare. Av de kvinnor som blir gravida i låg- och medelinkomstländer får fyra av tio ingen hälsovård alls under graviditeten. I Afghanistan finns det en (1) barnmorska per 10 000 människor. I Etiopien har bara 10% hjälp av vårdpersonal vid en förlossning. De som drabbas hårdast är unga, fattiga och de som befinner sig i konflikt eller naturkatastrof. Bristfällig hygien ökar risken för infektioner och andra komplikationer avsevärt. Det saknas enligt Rädda Barnen 350 000 utbildade barnmorskor för att till fullo möta kvinnors behov av mödra- och förlossningsvård i världen.

Sexuella rättigheter

Alla människor har rätt att bestämma om, när och med vem de vill ha sex. Kvinnor och män runt om i världen förnekas dessa rättigheter, genom våld, övergrepp, diskriminering och genom att tvingas leva som heterosexuella, samt genom brist på tillgång till hälsovård och information om ens kropp och sexualitet. Enligt WHO utsätts var tredje kvinna i världen för våld i nära relationer. Våldtäkt och sexuella övergrepp leder ofta till oönskade graviditeter. En kvinna som blivit gravid efter en våldtäkt utsätts förutom fysisk och psykisk smärta ofta för social utfrysning. Att få tillgång till vård är ofta svårt och brottet leder därför sällan till rättslig prövning eller påföljd. På grund av skam och skuldkänslor över att ha blivit våldtagen lämnas kvinnan till sitt eget öde. UNFPA uppskattar att 40 000 flickor ingår ett barnäktenskap varje dag, och att nio av tio av alla tonårsgraviditeter sker inom dessa äktenskap. Flickor som blir gravida innan femton års ålder i låg- och medelinkomstländer löper dubbelt så stor risk som äldre kvinnor att dö eller drabbas av komplikationer till följd av sin graviditet.

Utvecklingsstrategier som dominerar den internationella biståndsagendan har ofta ekonomiskt tillväxt som främsta mål. Men social utveckling inklusive jämlikhet, jämställdhet och rättigheter har minst lika stor betydelse både för social och ekonomisk utveckling. Därför är hälsofrågor och tillgång till preventivmedel oerhört viktiga. Männens ansvar för att kvinnor får den sexuella och reproduktiva information de behöver är avgörande. Därför är det viktigt att jämställdhetsprojekt inte bara involverar kvinnor utan även riktas till män.

Brist på preventivmedel

På FN:s befolkningskonferens i Kairo 1994 enades 179 länder om att alla människor bör få tillgång till sexuella och reproduktiv hälsoservice då det är ett grundläggande mänskligt behov. Trots det saknar fortfarande 225 miljoner människor tillgång till moderna preventivmedel. Om alla kvinnor som inte vill bli gravida hade tillgång till preventivmedel skulle andelen oönskade graviditeter minska med två tredjedelar, vilket i sin tur skulle leda till att 79 000 kvinnors liv räddades. Andelen gravida tonåringar är mindre i länder där ungdomar har tillgång till sexualundervisning, relevant information och ungdomsmottagningar. I många delar av världen är det ett kontroversiellt ämne och när FN förhandlar i internationella sammanhang stöter de ofta på protester. Motståndarna vill inte ge ungdomar sexuella rättigheter och tillgång till preventivmedel, information eller vård och behandling. Det ska vara upp till föräldrarna att bestämma över de unga.

När folk får tillgång till preventivmedel kan de nämligen själva bestämma om och när de vill bli gravida. De får ökad egenmakt och förutsättningar för att kunna utbilda sig och arbeta.

Säkra aborter räddar liv

22 miljoner osäkra aborter utförs varje år. En osäker abort innebär att den utförs av någon som inte har tillräckliga medicinska kunskaper, saknar modern utrustning och att de hygieniska förhållandena är dåliga. Varje år mister 47 000 kvinnor livet på grund av osäkert utförda aborter och ytterligare fem miljoner kvinnor tvingas uppsöka sjukhus efter att ha drabbats av komplikationer. Dessa dödsfall utgör mer än 10 procent av mödradödligheten årligen. I stort sett alla dödsfall sker i låg- och medelinkomstländer occh de allra flesta går att undvika. Mörkertalet för hur många osäkra aborter som genomförs antas vara mycket större eftersom statistik saknas.

Bland kvinnor som inte får göra abort på en klinik och tvingas att ta saken i egna händer förekommer rent desperata metoder. Att använda innanmätet i en bläckpenna, äta krossat glas eller äta stora mängder klorokinin (malariamedicin) är några av sätten.

98 procent av alla osäkra aborter utförs i låg- och medelinkomstländer. Två av tre dödsfall kopplat till en osäker abort sker i Södra Afrika.

Abortförbud

En fjärdedel av världens befolkning bor i länder där abort är förbjudet eller endast tillåtet om kvinnans liv är i fara. Men det går inte att alltid att räkna med att tillgå abort ens då.

Trots lagförbud minskar inte antalet aborter – kvinnor gör det ändå och riskerar sitt liv. Enligt WHO medför en mer restriktiv abortlagstiftning större risk för att aborten är osäker och kan resultera i dödsfall.

Osäkra aborter är inte enbart ett problem i låg- och medelinkomstländer. Idag är abort olagligt och svårt att få tag i flera av EU:s medlemsländer. Politikernas oenighet kring aborträtten skapar också problem när EU ska göra gemensamma uttalanden på internationella möten och vid förhandlingar.

Sexualupplysning för ungdomar

1.8 miljarder människor i världen är mellan 10 och 24 år gamla. Det är den största generation unga människor som funnits någonsin. De är eller kommer snart att vara sexuellt aktiva. I många länder accepteras inte unga människors sexualitet innan de ingått äktenskap, vilket får till följd att det är svårt att få tillgång till preventivmedel, rådgivning och hälsovård. Fattiga tonårsflickor från landsbygden med låg skolgång och dålig tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter löper störst risk att bli oönskat gravida. Endast en av fem av världens gifta tonårsflickor har tillgång till preventivmedel. 200 tonårsflickor dör varje dag till följd av graviditet, osäker abort eller förlossning. Ungdomar har rätt till kunskap om sin kropp och sexualitet, och sex- och samlevnadsundervisning är en förutsättning för att minska mödradödligheten i världen.

FN och världen lyckas inte minska mödradödligheten

Det är nu över 40 år sedan FN bestämde att familjeplanering är en mänsklig rättighet. Trots det dör närmare 300 000 kvinnor varje år i samband med graviditet. Till detta tillkommer 2,6 miljoner dödfödda barnoch 2,7 miljoner dödsfall bland nyfödda. Varje år skördas alltså omkring 5,6 miljoner liv. Enligt Staffan Bergström, gynekolog och professor vid Karolinska Institutet, dör varje år markant fler kvinnor och spädbarn på grund av graviditetskomplikationer än i aids, malaria och tuberkulos tillsammans.

När människor dör påverkas inte bara den enskilda människan och hennes familj - utan också samhällens möjlighet att ta sig ur fattigdom. En kvinna som dör lämnar ofta kvar en hel familj som kämpar för sin överlevnad. Hennes äldsta barn, och ofta flickan, får sluta skolan för att ta hand om hushållet för att ta hand om de yngre syskonen. Barnen riskerar också att giftas bort tidigt och risken finns att historien upprepar sig. Fattigdomen går alltså i arv.

År 2000 satte FN upp åtta mål för att minska fattigdomen i världen– de så kallade millenniemålen. Ambitionen var att de skulle vara uppfyllda 2015. Ett mål var att minska mödradödligheten med 75 procent, men knappt hälften av dödsfallen minskade. Faktum är att milleniemålet om att minska mödradödligheten nådde sämst resultat. Nu har världens ledare enats om en ny agenda med ambitösa mål för de kommande femton åren, de globala målen. De milleniemål som inte uppfylldes har inte glömts bort utan ska tvärtom ges särskilt fortsatt fokus. Löftet är att det år 2030 inte längre ska förekomma några dödsfall kopplat till en graviditet som går att förhindra genom insatser.

Världens farligaste länder

Vid 42 procent av alla graviditeter uppstår komplikationer, vid 8 procent är de livshotande. Vilka chanser kvinnor har att överleva skiljer sig kraftigt åt mellan rika och fattiga länder. Och även mellan de rika och fattiga i många länder.

Världshälsoorganisationen (WHO) har gjort en kartläggning som visar vilka länder som är hårdast drabbade. Det står klart att det är de allra fattigaste som är värst utsatta. Överallt är de allra fattigaste värst utsatta. De tio länder där mödradödligheten är högst har alla varit drabbade av krig.

Så här stor är risken att dö i samband med en graviditet runtom i världen (enligt Världsbanken 2015*):

• Sierra Leone 1 av 17,
• Tchad 1 av 18
• Somalia 1 av 22,
• Niger 1 av 23,
• Afghanistan 1 av 52,
• Syrien 1 av 400,
• Liberia 1 av 28,
• Kenya 1 av 42
• Kongo 1 av 24,
• USA 1 av 3 800
• och i Sverige 1 av 12 900.

*Världsbankens beräkningar visar risken att dö av orsaker kopplat till mödradödlighet under en livstid. Se länk för källa.

Vad kostar det att rädda kvinnors liv?

De goda nyheterna är att nio av tio dödsfall kopplat till en graviditet eller förlossning går att förebygga. Det som krävs är politisk vilja och pengar. Att enbart uppfylla behovet av preventivmedel skulle kosta 4 miljarder dollar per år. Det beräknas att 79 000 kvinnor skulle räddas från att dö om de hade tillgång till preventivmedel och därmed slapp bli ofrivilligt gravida. Mödravård och preventivmedel till alla kvinnor är det mest kostnadseffektiva alternativet för att rädda liv.

Antalet osäkra aborter skulle minskas med 80 procent. Mängden kvinnor som behöver vård för komplikationer som uppstått i sviterna av en osäker abort skulle minska från 5 miljoner till 2 miljoner.

Kvinnors hälsa och rättigheter måste prioriteras politiskt men också ekonomiskt. Eftersom behoven är som störst i de allra fattigaste områdena är det även viktigt att finansieringen kommer från både internationellt och nationellt håll. På senare år har mödradödligheten fått mer uppmärksamhet och resurserna ökar. Dock är det långt ifrån alla länder och givare som finansierar de mer kontroversiella insatserna som krävs för att minska mödradödligheten på allvar, så som tillgång till sexualundervisning, ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter, tillgång till preventivmedel även för ogifta samt tillgång till säkra aborter.

Sverige måste agera, RFSU trappar upp

I det fortlöpande arbetet driver vi opinion i Sverige, EU (världens största biståndsgivare) och i världen. Vi driver flera egna långsiktiga projekt tillsammans med partners i världen. Eftersom RFSU strävar efter ett jämlikt och jämställt samhälle är vårt mål att detta avspeglas i våra samarbeten.

Vi försöker förändra lagar och attityder genom att:

• Påverka opinionsbildare
• Sprida information och kunskap
• Förändra attityder genom sexualundervisning och samtal
• Utbilda lärare, sjukvårdspersonal och ungdomar

Mödradödlighet kan inte enbart betraktas som en biståndsfråga, utan måste ses som en internationell katastrof som drabbar kvinnor och barn. Sveriges statsminister Stefan Löfvén är ytterst ansvarig, men även flera andra ministerposter har stort inflytande och kan jobba för förändring.