På internationella kvinnodagen riktar vi ljus mot Namibia, vår partnerorganisation Women’s Leadership Centre och deras gedigna arbete för jämställdhet och kvinnors rättigheter. Först ut var en djupdykning för situationen för kvinnor i Namibia och idag fokuserar vi på Berithar Sitali-Mapenzi och hennes viktiga arbete.

Women’s Leadership Centre är sedan 2018 en partnerorganisation till Afrikagrupperna och arbetar med att främja kvinnors rättigheter i Namibia. Arbetet tar avstamp i feministiska värden och genom att publicera personliga herstories, föra dialog kring och synliggöra kvinnors narrativ skapar de motståndskraft, morgondagens ledare och självförtroende hos kvinnor i utsatta delar av landet. WLC fokuserar på att ge människor en röst genom arrangerade skrivarkurser, poesi, teaterproduktioner, workshops och andra kreativa uttryckssätt där det personliga alltid får vara politiskt.

Women’s Leadership Center arbetar outtröttligt med att påverka makthavare och lagstiftning, destigmatisera vad kvinnor i Namibia tvingats gå igenom, och stötta kvinnor genom traumatiserande erfarenheter. En viktig del i arbetet är att informera kvinnor, det civila samhället, män och pojkar, traditionella ledare, lärare, poliser, sjukvårdspersonal etc. om de faror som patriarkala normer för med sig, , med sig av dessa viktiga personer som arbetar med denna typ av utbildning är Berithar Sitali-Mapenzi

Berithar arbetar outtröttligt för kvinnors rättigheter

Redan 2005 åkte Berithar Sitali-Mapenzi till Windhoek, Namibias huvudstad, för att delta i en workshop med Womens´s Leadership Centre. Cirka 30 kvinnor möttes för att diskutera kulturella problem och försökte sig på att svara på frågor som: Hur är det att vara kvinna i ett patriarkat? Hur har det/hur formar det mig? Fem år senare släpptes foldern Violence is not our culture med information om skadliga riter och de rättigheter en som kvinna har.

 Genom workshopen och fortsatta samtal hade Berithar tillsammans med WLC upptäckt korrelationen mellan den höga hivprevalensen bland unga kvinnor i norra Namibia och den kulturella, och ibland skadliga, riten Sikenge – en iniationsrit för flickor och unga kvinnor.

– Jag ber så mycket om ursäkt om jag har förolämpat någon här idag, men det här är sanningen säger Berithar när dagens möte är över.

Berithar arbetar för WLC i Katima Mulilo i norra Namibia med att utbilda flickor och unga kvinnor om deras rättigheter och idag besöker hon ett samhälle där både kvinnor, män, barn och vuxna valt att delta. Arbetet genomför hon enträget genom att besöka olika samhällen för att diskutera och ha öppna möten om ämnen som relaterar till Sikenge på ett sätt eller ett annat. Vissa av de kulturella riterna inom Sikenge kan vara skadliga och ge kvinnan ärr för livet. Just denna dag har Berithar pratat med mötesdeltagarna, män, kvinnor och barn i alla åldrar, om Kupaza – riten där man skär i kvinnans kropp med syftet att ge henne synliga ärr.

– Vi vill inte förändra vår kultur, vi vill bara att alla ska vara medvetna om dessa, ofta skadliga, kulturella riterna som tyvärr är en del av vår kultur, och ta bort de riter som kränker våra mänskliga rättigheter

– Förra veckan närmade sig en ung kvinna mig och bad mig skära henne, annars kommer hon inte att kunna gifta sig. Hon berättade för mig att en man vill känna ärren på kvinnorna han sover med, hur skulle han annars veta att det är en kvinna han sover med?

– Vet du att det finns en sång som går: En kvinna utan ärr är som en yxa utan skaft? Säger Berithar och skakar på huvudet.

Hiv ökar bland unga kvinnor

Katima Mulilo där Berithar bor och arbetar ligger i Zambeziregionen i norra Namibia, en landremsa inklämd mellan Angola, Zambia, Zimbabwe och Botswana. Hiv-prevalensen bland unga kvinnor är hög, och som motsats till i resten av Namibia, ökar antalet hiv-positiva i denna grupp. Det var under hennes första resa till Windhoek hon insåg att Sikenge kunde ha något att göra med detta.

– Ni vet, när ni har sex och det slutar göra ont, det är så det ska vara!

– Många av dem träffar äldre män och vi har flertalet kulturella inslag som skadar dem. Några av dem är Malobolo vilket är hemgift, vi har en sed där en bror ärver sin avlidne brors änka och vi har Kuomisa busali – torrt sex, förklarar Berithar.

Flertalet av dessa kulturella riter är skadliga och kränker de mänskliga rättigheterna. Berithar vänder sig till de unga kvinnorna som kommit på mötet.

– Ni vet, när ni har sex och det slutar göra ont, det är så det ska vara!

För att kunna genomföra Kuomisa busali – torrt sex är det vanligt att torka ut vaginan med exempelvis örter, stenar, kemikalier eller bitar av tyg, något som gör sex smärtsamt för kvinnan. Det går ofta våldsamt till för att mannen måste använda mycket kraft för att penetrera kvinnan, något som skadar vaginan. Ett ytterligare stort problem är att en vanlig kondom inte kan användas under torrt sex, vilket gör kvinnan exponerad för fler risker som sexuellt överförbara sjukdomar som exempelvis hiv.

Ett ytterligare stort problem är att en vanlig kondom inte kan användas under torrt sex, vilket gör kvinnan exponerad för fler risker som sexuellt överförbara sjukdomar som exempelvis hiv

– Vi vill inte förändra vår kultur, vi vill bara att alla ska vara medvetna om dessa, ofta skadliga, kulturella riterna som tyvärr är en del av vår kultur, och ta bort de riter som kränker våra mänskliga rättigheter, säger Berithar och öppnar upp för frågor och diskussion där hon besvarar frågor kring polygami, våldtäkt, hemgift, torrt sex och fler känsliga ämnen på ett möte som har väldigt högt i tak.

Berithar har arbetat med att besöka olika samhällen sedan 2012 och tycker sig se en stor skillnad.

– Vi har kommit långt i de samhällen vi arbetar i, men jag önskar att vi kunde bli fler och arbeta på fler ställen. På så sätt skulle vi också kunna påverka våra politiker kring vad som händer i vårt land här och nu, berättat Berithar och avslutar: Vi måste prioritera våra mänskliga rättigheter före traditionella kulturella riter.

Vill du vara med och stötta Berithar och Women´s Leadership Centres viktigta arbete? Swisha valfri summa till 900 77 33 eller bli månadsgivare!