Bakom rapporten står Agroforestry Network som samlar många olika aktörer som Agroforestry Sverige, Focali, NIRAS, SIANI, SLU Global, SwedBio vid Stockholm Resilience Centre och Vi-skogen.

Agroforestry, ett odlingssystem som kombinerar odling av grödor och träd, ibland i kombination med djurhållning, är ett hållbart, beprövat och effektivt sätt att bruka marken.

I den nya rapporten från Agroforestry Network har man gått igenom mer än 1 000 vetenskapliga artiklar och andra rapporter om agroforestry, för att ge en bild av odlingssystemets sociala, ekonomiska och miljömässiga påverkan på gårdsnivå, samhällsnivå och landskapsnivå. Särskilt fokus ligger på studier kring hur agroforestry påverkar livsmedelsförsörjning, klimatanpassning och biologisk mångfald.

Rapporten visar att agroforestry kan bidra till att uppnå nio av de 17 globala målen i Agenda 2030. Starkast påverkanspotential har agroforestry på målen om att minska hunger och fattigdom, samt bekämpa klimatförändringen och bidra till ökad biologisk mångfald. Dessutom visar rapporten att agroforestry kan bidra till ytterligare mål om ökad jämställdhet, bättre hälsa, ökad tillgång till rent vatten, hållbara energilösningar och hållbar produktion.

Trots bevisade fördelar, prioriteras inte agroforestry.

- Vi har mindre än 12 år på oss att nå de globala målen. Det kräver att vi arbetar med lösningar som bidrar till flera mål samtidigt och ger så stor nytta som möjligt, inte minst för de människor som måste lyftas ur fattigdom. Agroforestry är en av dessa lösningar, säger Maria Schultz, internationell chef Vi-skogen.

- Ändå praktiseras agroforestry alltför lite och betonas för sällan i länders handlingsplaner, strategier och budgetposter – däribland Sverige. Det är en underprioritering som världen inte har råd med.

Andra fakta från rapporten:

Klimatfakta

• Jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning står tillsammans för 21% av jordens totala utsläpp av växthusgaser. Primärt kommer dessa från djurhållning, avskogning och annat ohållbart brukande av marken.
• Jordbruk och skogsbruk kan också bidra till kolinlagring. Försiktiga sammanställningar av vetenskapliga undersökningar visar på att olika fall av omställning av jordbruk till agroforestry binder mellan 13 – 41 ton koldioxid per hektar varje år, och att ökningen i förrådet ökar under minst 14 år.
• Om 20% av all världens jordbruksmark som idag inte är produktiv omvandlas till agroforestry kan totalt 1,7-5,1 miljarder ton koldioxid bindas per år. Världens totala utsläpp av koldioxid per år beräknas till 51,9 miljarder ton.
• Lantbruk med agroforestry kan vara mer motståndskraftiga mot klimatförändringarnas effekter än gårdar utan träd.

Hunger & Fattigdomsfakta

• Hungern i världen ökar för tredje året i rad. 767 miljoner människor lever idag i fattigdom. 80 procent av dessa bor på landsbygden och en majoritet arbetar inom jordbruket.
• Lantbrukare med mindre än 2 hektar mark producerar 30-34 procent av världens mat, och lantbrukare med mindre än 5 hektar står för upp till häften av världens hela matproduktion.
• En lantbrukare som börjar bruka sin jord enligt agroforestry kan öka skördarna markant, i vissa fall med flera hundra procent. Dessutom indikerar forskningen att lantbrukare som använder agroforestry har högre inkomster från t.ex. ökade skördar och försäljning av de produkter som träden kan ge.

Biologisk mångfaldsfakta

• Skogar rymmer mer än 75% av världens biologiska mångfald.
• Främsta orsaken till minskad biologisk mångfald i världens tropiska regioner är omvandlingen av skog till jordbruksmark.
• Agroforestry spelar en viktig roll i att minska förlusten av biologisk mångfald eftersom dessa odlingssystem bättre bidrar till viktiga livsmiljöer för växt- och djurarter jämfört med jordbruksmark med enbart årliga grödor.