Den 1 februari utropar militären i Burma (även kallat Myanmar) undantagstillstånd som ska gälla i ett år. Undantagstillstånd betyder på juridiskt språk att ett lands regering inför tillfälliga lagar för att säkerställa lag och ordning. Men den burmesiska militären är väl inte en regering? Ja och nej skulle en kunna säga.

Burma var en brittisk koloni som blev självständig 1948. Redan 1962 tog militären makten vilken de behöll ända fram till 2011. Då hade de skapat en grundlag som säkerställde militärens inflytande i parlamentet genom att bland annat ge 25 procent av platserna i parlamentet till just militären, oavsett hur burmeserna röstade.

Stora protester efter anklagelser om valfusk

Förra året hölls val och partiet Nationella Demokratiska Förbundet vann 83 procent av platserna i parlamentet. Militären verkar inte ha gillat röstresultatet utan anklagade partiet för valfusk och grep Statskanslern Aung San Suu Kyi, presidenten Win Myint och andra regeringsföreträdare.

Burmas valmyndighet håller inte med om att valet skulle ha stulits, vilket inte heller det burmesiska folket gör. Snabbt begav sig hundratusentals människor ut på gatorna för att protestera. Militären svarade demonstranterna med att skjuta skarpt. Statistiken är osäker men burmesisk media uppger att omkring 200 personer dödats och 2 000 arresterats.

Flashmobs och ljusmanifestationer

På grund av militärens brutala våldsmetoder har folkmassorna på gatorna minskat och istället tar människor till andra medel för att visa sitt missnöje. Flashmobs minskar risken för att militären ska hinna ta sig till platsen för den snabba protesten. Ljusmanifestationer hålls trots att militären infört utegångsförbud på kvällstid.

Det största uttrycket för motstånd är strejk och arbetsvägran. Staten, det vill säga militären, är en stor arbetsgivare och människor har lyckats få nästan hela samhället att stå stilla när de vägrar gå till jobbet. 300 av drygt 1 000 sjukhus är stängda och till och med banker har tvingats stänga. Att banktjänstemän går i strejk är något mycket ovanligt i människans protesterande historia.

Strejkare riskerar att bli vräkta

Problemet med att vägra arbeta som anställd för staten är att många arbetskontrakt också innehåller ett bostadskontrakt. De arbetare som nu strejkar riskerar inte bara att förlora sina arbeten utan även att hela deras familjer sätts på gatan. Medan militären bestraffar strejkande genom att vräka dem är människor fullt sysselsatt med att stötta arbetarna med pengar så att de ska orka fortsätta strejka utan lön, mat och nya bostäder.

Länder i hela världen har fördömt militärkuppen och organisationer med samarbeten i Burma försöker hjälpa proteströrelsen. Flera svenska organisationer uppmanar EU att sluta handla med företag som ägs av militären för att på så sätt minska militärens ekonomiska makt.

Ingen vet ännu hur det kommer sluta men det är tydligt att folket i Burma inte vill att militären ska ha den politiska makten. 

Burma kallas också Myanmar, ett namn militären gav landet 1989. Enligt svenska Burmakommittén är det fortfarande många burmeser som själva fortsätter att använda namnet Burma eftersom det symboliserar att en tar avstånd från just militären och deras junta.