Sedan kuppförsöket i Turkiet den 15 juli 2016 har minst 112 journalister och andra mediearbetare suttit häktade i väntan på rättegång. Mer än 2500 journalister har blivit arbetslösa, närmare 800 har fått sitt statliga presskort återkallade och 169 medier har stängts.
Amnesty International kräver i en pågående aktion att alla journalister som fängslats eller häktats på falska grunder friges och att de godtyckligt stängda medierna ska få bedriva sin verksamhet igen.
Angreppen på yttrandefriheten och medier är några av de brott mot mänskliga rättigheter som under årtionden plågat Turkiet. En markant försämring har skett under de senaste tre åren, inte minst sedan kuppförsöket i juli 2016. Medieägandet har koncentrerats till företag med nära förbindelser till regeringen och avvikande röster tystas vilket lett till en allt mer undfallande media.
Den 4 november fängslades nio journalister och styrelsemedlemmar (chefredaktören Murat Sabunc och tecknaren Hacı Musa Kart samt styrelsemedlemmarna Ahmet Kadri Gürsel, Güray Tekin Oz, Mustafa Kemal Güngor, Turhan Günay, Hakan Karasinir, Önder Çelik, Bülent Utk) på den oppositionella dagstidningen Cumhuriyet i avvaktan på rättegång. De är anklagade för att ha “publicerat nyheter som skulle kunna vara propaganda för Gülenrörelsen och PKK”.
Det totala antalet fängslade journalister och andra mediearbetare sedan kuppförsöket 15 juli och införandet av undantagstillstånd den 21 juli, som förlängdes i oktober, är nu minst 112 och 169 medier (tidningar, radio och tv-kanaler) har stängts. Journalisterna har arbetat för oppositionella medier över hela det politiska spektrat, från publikationer med anknytning till Fetullah Gülen, en USA-baserad predikant som regimen anklagar för att vara hjärnan bakom kuppförsöket, till kurdiska, sekulära eller vänsterpublikationer.
Bland media som stängts finns Taraf som skrev om brott mot mänskliga rättigheter som begåtts av framför allt militären, Nokta, specialiserad på djupgående reportage, Azadiya Welat, den enda nationella kurdiskspråkiga tidningen i Turkiet och JINHA, en kvinnlig kurdisk nyhesbyrå.
Amnesty anser att alla fängslade journalister bör friges från häktet och att anklagelserna mot dem läggs ner om inte myndigheterna kan lägga fram trovärdiga bevis för internationellt erkända brott.
