Efter ett pars decenniers nedgång av dödsfall till följd av mässling går utvecklingen nu åt fel håll, rapporterar WHO. Anna Sjöblom är medicinsk humanitär rådgivare på Läkare Utan Gränser och skriver om sitt senaste besök i Kongo-Kinshasa, där mässlingsubrottet har skördat över 6000 liv.
Världshälsoorganisationen WHO:s senaste rapport visar att utvecklingen efter ett par decenniers nedgång av dödsfall till följd av mässling nu går åt fel håll. Vaccination mot sjukdomen uppskattas ha räddat 23 miljoner liv sedan år 2000. Det är svårt att hitta en folkhälsoinsats som kan mäta sig med detta [1].
86 procent av världens barn har fått en av de två rekommenderade doserna mässlingsvaccin. Men faktum är att detta inte räcker för att uppnå så kallad flockimmunitet (det vill säga att tillräckligt många har blivit immuna mot en smittsam sjukdom för att uppnå full immunitet) och skydda samhällen mot utbrott. För att vara på den säkra sidan krävs att 95 procent av befolkningen har full immunitet.
Många har jämfört utbrottet med ebolaepidemin i östra Kongo-Kinshasa.
Veckorna före jul 2019 var jag i östra Kongo-Kinshasa på ett snabbt inhopp i Läkare utan gränsers mässlingsrespons. På nyheterna rapporterades då om mässlingsutbrottet i Samoa, och på Twitter spreds vaccinationsskeptikernas osanningar om hur vaccinet är farligare än infektionen.
Sjukhuset som Läkare utan gränser driver tillsammans med de kongolesiska sjukvårdsmyndigheterna i Baraka var överbelagt. Undernäringsavdelningen var full, och i isoleringstälten för mässling räckte sängarna inte till. Akut undernäring, låg vaccinationstäckning, ett svagt sjukvårdssystem och hög förekomst av andra infektionssjukdomar bidrar till hög dödlighet i det här mässlingsutbrottet. Det är en mycket ansträngd situation för myndigheter och humanitära organisationer.
Anna Sjöblom framför ett sjukhus
Mässlingsfall har rapporterats i samtliga 24 provinser i landet, och antalet är nu uppe i otroliga 310 000. Fler än 6 000 dödsfall har rapporterats, och mörkertalen är sannolikt stora. Många har jämfört utbrottet med ebolaepidemin i östra Kongo-Kinshasa. En av epidemierna skapar rubriker och engagemang världen över. Den andra har pågått i tysthet – trots att nästan tre gånger fler dött i mässling än i ebola.
Utbrottet har ett stort försprång gentemot de krafter som mobiliseras för att stoppa det. Även om en stor nationell massvaccinationskampanj genomförs så behöver mer resurser investeras i både patientvård och vaccination. Givare och humanitära organisationer måste växla upp takten för att stötta sjukvårdsmyndigheterna i det arbetet.
Under veckorna i Baraka kunde jag inte låta bli att tänka på vaccinmotståndarna här hemma och hur de verkar vinna ny mark.
Vi kan inte tillåta att infektionssjukdomar och respons vid epidemier dalar nedåt på den globala hälsodagordningen. Omvärlden kan inte heller enbart fokusera på utbrott som utgör globala hälsohot eller faller inom hälsosäkerhetsagendan, det vill säga riskerar att spridas till länder som Sverige. Att så många barn dör i en sjukdom som är lätt att förebygga är en skam och ett kollektivt misslyckande.
Under veckorna i Baraka kunde jag inte låta bli att tänka på vaccinmotståndarna här hemma och hur de verkar vinna ny mark. Jag hade gärna låtit dem följa med mig en dag på jobbet så att de fått se mässlingens fula ansikte.
Vi måste gemensamt göra allt för att mässling och andra infektioner som går att förebygga med vaccin hamnar i historieböckerna.
Anna Sjöblom, medicinsk humanitär rådgivare, Läkare Utan Gränser
[1] World Health Organization (WHO). Measles: fighting a global resurgence. 6 dec 2019.
Artikeln publicerades i Läkartidningen den 28 januari 2020
