Elodia Vasquez var en deltagarna på ett seminarium där kvinnliga människorättsförsvarare var inbjudna under veckan när de svenska civilsamhällsorganisationerna besökte Guatemala.

– Vi märker att det finns människor i andra länder som oroar sig för oss och vill att urfolkssamhällena ska vara respekterade. Utrymmet för kvinnliga människorättsförsvarare är viktigt eftersom det är grundläggande att vi kvinnor deltar i organisationer och i beslutsfattande råd, säger Elodia.

Hur definierar du dig själv?

Jag är en kvinna, jag värdesätter mig själv och kampen som jag för. Jag gör det för att jag tycker om att bidra när det går. Jag är en del av en kamp, och som kvinna har jag ett ansvar att försvara mina rättigheter, att stärka mina styrkor samt att lära mig mer om kampen som mina förfäder har fört.

Definerar du dig själv som en människorättsförsvarare?

Enligt mig, ja. Det som definiera mig som människorättsförsvarare är att jag är en urfolkskvinna. Jag försvarar de mänskliga rättigheterna när det är möjligt. I mitt samhälle har jag sedan liten stöttat kvinnor som har diskriminerats. Ännu en anledning till att jag känner mig som en människorättsförsvarare är för att jag försvarar mark-, territorium-, urfolk-, kvinno- och de kollektivarättigheterna.

Hur ser en vanlig dag ut för dig och vad har du för ansvar?

Min funktion och mitt ansvar är att leda och lagligt representera organisationen COMUNDICH. Jag har inte bara administrativt ansvar utan jag är även närvarande i samhällena, organiserar samt planerar med dem. Jag arbetar även med att kommunicera med flera urfolksledare, främst med män men även några kvinnor. Förutom det så är jag urfolksledare i min by. Vi har haft möten med urfolkssamhällena samt arbetat med kommunikation och planering på lokal-, regional- och nationellnivå.

Vilken väg har du tagit för att vara där du är idag?

Min väg hit har varit lång och den viktigaste delen har varit min uppväxt. När jag var yngre nominerades jag till en styrelse i min by och jag satt även i skolans elevråd. Sedan den stunden, blev jag erkänd av byn när det gällde att kämpa för natur- och markrättigheter. Jag fick en gång höra att det fanns en ungdomsstyrelse, jag deltog på det första mötet och det andra därefter och så fortsatte jag, slutligen blev jag nominerad av byn för att bli urfolksledare. Som kvinnor har vi rättigheter att kämpa men vi har också en möjlighet att lära känna vad som existerar, vad vi känner och hur vi lever i våra samhällen. Jag är glad att jag har möjligheten att kunna vara engagerad.

Vilka hinder har du mött under tiden?

- Min väg har inte bara varit fylld med lyckliga stunder utan också med sorg.

Förlusten av mina kolleger, har påverkat mig mycket. Vi har arbetat tillsammans sen organisationens början. Sedan vi började processerna i de olika samhällena har vi levt som syskon. Som kvinna känner jag mig stärkt att jag kan fortsätta att lyfta upp de olika fallen och fram tills denna stund så fortsätter jag att kämpa. Min väg har inte bara varit fylld med lyckliga stunder utan också med sorg.

Vad säger din familj över ditt val av sysselsättning?

En dag meddelade min by att de ville ha en kvinnlig representant och att det därför skulle finnas en nominering för en kvinnlig urfolksledare. Min familj sa att det var en seriöst och stort vägval, och om jag ville göra det så skulle de stötta mig. Min mamma sa ”du kom till världen för att göra nytta och inte tvärtom”

Vilka svårigheter har du mött som människorättsförsvarare?

En gång sa de till mig ”Varför är du här? Detta är en mans arbete.” När de nominerade mig till urfolksledare, fanns det ett antal människor som ville rubba min auktoritet. Det fanns fyra till fem personer som sa att jag inte kan vara urfolksledare för att jag är kvinna.

Vi arrangerade ett möte där vi lyfte ämnet. En manlig deltagare frågade ”Varför kan inte hon vara urfolksledare?” ”För att hon är en kvinna…” ”I vilken paragraf i lagen står det att en kvinna inte får delta?” Jag kämpar sedan dess för att mina manliga kolleger ska erkänna att jag som kvinna har rättighet att delta, stötta och ta beslut. Idag räknar de med mig, de ser att jag är delaktig på möten. Diskrimineringen har minskat och en kvinna har blivit involverad.

Har du fått utstå förtal riktat mot dig som kvinna?

- Ibland sa de ”varför pratar denna kvinnan?”

När jag precis hade börjat var det som svårast. När en kvinna lämnar sitt hem börjar folket i byn att prata och säga ”hon är prostituerad” och ”den kvinnan är inte längre samma person”. Ibland sa de ”varför pratar denna kvinnan?”.

Det fanns en stund då jag upplevde kränkningen gentemot mig som utmanande och svår, men jag har klarat att komma ur det och fortsätta med det jag gör. Förtalet hindrade inte mig från att fortsätta göra mitt jobb, tvärtom, det har betytt att folket blev påminda om att jag existerade och med tiden såg de resultat av mitt jobb och engagemang.

Tror du att ditt kön påverkar din trovärdighet?

- När de ser att en kvinna deltar i aktiviteter och möten, så tänker de, om hon kan så kan jag.

Jag har lyckats se några framsteg. Det har funnits mycket inflytande som kvinna under förloppets gång. I byn har jag haft inflytande, exempelvis för några dagar sen sa en person till mig ”jag kunde aldrig föreställa eller tänkt att en kvinna skulle leda och bestämma i byn”. Jag svarade ”jag bestämmer inte, vi tar gemensamma beslut”. För mig är det ett exempel på hur min närvaro skapar betydelse i kampen. Det har också hjälpt att inspirera andra kvinnliga kolleger att delta. När de ser att en kvinna deltar i aktiviteter och möten, så tänker de, om hon kan så kan jag.

Vad är din framtida ambition?

Denna kampen har lärt mig mycket, och den har även lärt mig om hur en person borde vara i situationer där en behöver prata åt andra som inte har modet eller kan. Min framtida ambition är att fortsätta att arbeta och kämpa för de mänskliga rättigheterna. Slutligen, även utbilda mig mer för att kunna bidra mer.

Intervjuare: Laura Kleiner, fredsobservatör i Guatemala
Översättning av text: Nathaly Mejia, fredsobservatör i Guatemala

Under 2017 togs beslutet att publicera intervjuer med kvinnliga människorättsförsvarare för att lyfta kvinnornas roll i kampen för de mänskliga rättigheterna. Under årets gång kommer vi att intervjua flera kvinnliga människorättsförsvarare.