Rapporten, Agonizing Choises: Syrian refugees in need of healthcare in Lebanon, beskriver hur allvarlig krisen är. Flyktingar som sökt akut sjukvård har tvingats vända vid sjukhusdörren.

- Sjukhusvården och specialistvården för syriska flyktingar är bedrövligt otillräcklig. Situationen försämras av den allvarliga bristen på finansiering. Syriska flyktingar drabbas som ett direkt resultat av att världssamfundet, skamligt nog, inte ger tillräckligt stöd till FN:s program i Libanon, säger Audrey Gaughran, chef för Amnesty Internationals avdelning för globala frågor. 

FN har bett om 1,7 miljarder dollar för Libanon, av det totala 4,2 miljarder dollar som man begärt för syriska flyktingar, hittills har ynka 17 procent av begärda medel samlats in. 

Sjukvårdssystemet i Libanon är privatiserat och dyrt. Syriska flyktingar är beroende av vård som subventioneras av FN:s flyktingorgan UNHCR. På grund av bristen på medel har UNHCR varit tvungna att införa strikta kriterier för sjukhusvård. Till och med de som uppfyller kriterierna för att få vård måste betala 25 procent av kostnaderna själva.

Syriska flyktingar som lider av svåra sjukdomar som kräver sjukhusvård eller komplicerade behandlingar får inte den vård som krävs. Arif, en tolvårig pojke som drabbats av allvarligt brännskador på sina ben nekades behandling på sjukhus vilket förvärrade skadorna. Hans sår blev infekterade och hans ben svullnade upp. Enligt UNHCR:s kriterier kvalificerades han inte för den subventionerade vården och organisationen kunde bara täcka kostnaderna för hans behandling i fem dagar. Till slut hittade en lokal välgörenhetsorganisation en volontärläkare som kunde operera Arif men han uppges behöva 13 operationer till som han inte kan få i Libanon på grund av bristen på specialistutrustning. 

- Både FN och flyktingarna tvingas till plågsamma val. UNHCR prioriterar sjukvård för akuta livshotande tillstånd. Den prioriteringen måste göras, men personal Amnesty pratade med på plats intygar att de nuvarande restriktionerna av vården skulle kunna lättas upp om de fick tillräckligt ekonomiskt stöd, säger Audrey Gaughran.

Många syriska flyktingar med cancer eller andra allvarliga sjukdomar har inte råd med de dyra behandlingar de behöver i Libanon. Flyktingen Amal åker tillbaka till Syrien två gånger i veckan för att genomgå dialys, vilket hon inte har råd råd med i Libanon. "Jag är rädd när jag åker tillbaka, men jag har inget val", berättar Amal. 

- Sjukvården skuldsätter hela familjer. Det finns inga jobb för de syriska flyktingarna, de flesta kom till Libanon med tomma händer. Människor tvingas välja mellan sjukvård och mat, säger Audrey Gaughran.

Den stora tillströmningen av flyktingar sätter överväldigande press på Libanons resurser. Regeringen måste likväl ta fram en långsiktig strategi för hur de syriska flyktingarna ska kunna ta del av sjukvården. 

- Libanon måste utveckla en nationell hälsoplan som ger utrymme åt alla i Libanon, även fattiga och utsatta libaneser samt flyktingar, säger Audrey Gaughran. 

- Libanon står inför stora utmaningar att kunna hantera behoven hos sina egna medborgare och åtagandet gentemot flyktingar. De kan inte ensamma hantera en av de mest akuta flyktingkriserna i historien. Detta måste vara ett delat internationellt ansvar och länder som som kan hjälpa till ekonomiskt måste göra det.