Enligt WHO riskerar omkring tre miljoner flickor och kvinnor att könsstympas varje år. Ingreppet kan ge allvarliga hälsoprolem så som svår smärta, stress, infektioner, blödningar och infertilitet. Det är också vanligt att den som utsätts får psykisk ohälsa och traumatiseras av händelsen. Idag finns det 200 miljoner kvinnor som har blivit utsatta för könsstympning runtom i världen. Ingreppet utförs oftast på unga flickor upp till 15 års ålder.

Vad är könsstympning? Enligt UNICEF innebär begreppet ”kvinnlig könsstympning" flera olika typer av ingrepp som skadar underlivet. I vissa fall skärs delar av blygdläpparna eller klitoris bort. Den grövsta formen av könsstympning innebär att både klitoris och de inre och yttre blygdläpparna avlägsnas. Huden sys sedan ihop och kvar lämnas endast en millimeterstor öppning, där urin och menstruationsblod ska passera. Ingreppet görs ofta utan bedövning av barnmorskor som använder saxar, rakblad eller krossat glas.

Varför utförs könsstympning? Det är gamla sociala traditioner som ligger till grund för att detta fortfarande sker. På vissa ställen är det en ritual för att välkomna flickorna in i vuxenlivet. Det finns även föreställningar om att ingreppet bevarar kvinnornas oskuld innan giftermål och blir ett sätt att kontrollera deras sexualitet.

Med stöd av bland annat FN:s barnkonvention har arbetet mot de skadliga ingreppen kunnat resultera i att många länder infört lagar som förbjuder könsstympning. UNICEF menar att kvinnlig könsstympning skulle kunna avskaffas helt inom loppet av en generation med rätt engagemang och stöd. Det behövs större insatser från såväl enskilda regeringar och världssamfundet som helhet.

Läs mer om kvinnlig könsstympning här!

Ge en gåva och stöd arbetet mot könsstympning: Erikshjälpen, Plan International, Läkarmissionen och Svenska kyrkan.