Därför har det varit extra förödande när nu temperaturen höjts så pass mycket här i Leh att insektspesten klarar att övervintra och därmed också öka betydligt i mängd. Skadorna på träd och frukter att har gjort att hela skördar förstörts och inkomster uteblivit. Ett exempel på detta är byn Nurla på 54 hushåll väster om Leh som förlorade 80% av skörden i somras. Det ser ut på liknade sätt i många av de andra byarna, ibland har det till och med varit upp mot 90% av skörden som förstörts.

Problemet har uppmärksammats så pass mycket av olika organisationer i området att Ladakh Autonumos Hill Development Council reagerat och tillsatt en utredningsgrupp med forskare och experter. Deras resultat har sedan presenterats för de organisationer som jobbar med frågor som rör den här sortens jordbruk. Organisationerna fick sedan i uppdrag att genomföra kampanjer, om hur byborna själva kan bekämpa pesten, i fem byar var.

Under en helg hölls tre mötens i LEDeGs regi i byarna Kahltse, Nurla och Temisgam. Närvarande var människor från alla fem ansvarsbyar.

Kampanjens syfte var att informera om pesten livscykel, hur den påverkar växten samt hur de ska göra för att undvika spridning och övervintring och broschyrer delades ut med övergripande information. Efter mötet deltog mötesdeltagarna i en gemensam demonstration i hur en aprikosträdgård hålls ren och fri från pest. Det här skedde på de gemensamma träden i byns klosterträdgård. Det överhängande syftet var att ge byborna verktyg och kunskaper om hur de kan göra detsamma på sina egna träd.

De löv som sitter kvar ska skakas ner från träden, krattas eller sopas ihop och sedan eldas upp eller grävs ner. Pesten sitter alltså framförallt i löven och på detta sett går det att kontrollera utan att använda kemiska bekämpningsmedel.

Efter demonstrationen bjöds det på lunch och deltagarna fick en chans att samtala med varandra och få en naturlig mötesplats. Alltså var de här dagarna inte bara i utbildningssyfte utan blev också ett socialt event. Det fick vi bekräftat när vi pratade med Tsewang Rigzin i Nurla som menade att utvecklingen går mot mer och mer individualistiska bysamhällen, där invånarna snarare håller sina närmaste nära än att ”rycka ut” för byns kollektiva behov.

Nu är det upp till byborna själva att ta med sig dessa verktyg hem och underhålla sin fruktträdgård för att på så sätt få bukt på problemen och skapa förutsättningar för ett mer gynnsamt aprikosår.

Även om insektspest funnits även tidigare år har temperaturerna varit så pass låga på vinterhalvåret (ner till -30 grader Celsius) så att pesten inte kunnat övervintra. Nu, på grund av global uppvärmning och ökade temperaturer, kan pesten inte bara övervintra utan också försöka sig obehindrat. Detta är ett nytt problem för regionen Ladakh som de nu måste vänja sig vid att leva med och hantera.

Ellen Johansson
Praktikant, Framtidsjorden