En hungrig man är en farlig man, sjöng Bob Marley. En sång många associerar till kamp mot ett förtryckande system. Det är också en poäng som kvinnorna i generalkommittén, som stöds av Forum Syds partnerorganisation Committee of Concerned Somalis (CCS), återkommer till gång på gång.

De tolv kvinnorna representerar alla olika subkommittéer som i sin tur representerar ett område för internflyktingar i Hargeisa, Somaliland, där ca 6000 människor bor. Deras kamp riktas inte mot en stat eller en kolonisatör, som Bob föreslog i sin sång. Deras kamp riktas mot våldet som följer i fattigdomens spår.

- När mannen kommer hem hungrig och det inte finns någon mat på bordet så blir han våldsam av ren frustration, förklarar ordföranden Koos Awpahir.

Sexuellt och könsbaserat våld är vanligt förekommande i Somaliland. Med en ung stat och efter decennier av inbördeskrig styrs många av samhällets funktioner fortfarande av traditionella styren.

En av de värsta formerna av mäns våld mot kvinnor är våldtäkt. För bara några år sedan hade det varit de traditionella ledarna offer och anhöriga vänt sig till när ett våldtäktsbrott begåtts. Inte längre. Koos förklarar varför:

- Den traditionella domstolen är kärnan av problemet till varför våldtäkt och sexuellt våld fortsätter. Deras enda lösning var att gifta bort offret med gärningsmannen. Den modellen innebar ingen risk för honom [förövaren] och det hjälpte knappast till att bryta normen.   

- Nu går vi till polisen och rapporterar alla våldtäktsfall. Vi har satt flera män bakom lås och bom i upp till 15-20 år. Det är en konsekvens som får dem att tänka en gång till, säger Koos.

Det är anmärkningsvärt hur ett samhälle och ett folk som levt så länge utan ett statligt rättsystem är så snabba att överge ett system de känner väl. Bortsett förmågan att anpassa sig och kasta sig in i bättre lösningar säger det också mycket om förtroendet de har för den ännu svaga staten och dess rättsliga arm.

CCS har tillsammans med kvinnorna arbetat för medvetandegörande av könsbaserat våld och könsstympning, känsliga frågor där offer och deras stödnätverk behöver känna till krishantering och instanser att vända sig till.

För den hungrige och därför farlige mannen har kvinnorna också en lösning. Genom ett lån om 30 000 US dollar driver de ett kooperativt mikrokreditsystem. Varje vecka betalar varje kvinna en medlemsavgift på 1 dollar. Potten av pengar ges till en utav medlemmarna som ett återbetalas och så roterar det en gång i månaden. Investeringar gör de i försäljning av t.ex. kol, köksutrustning, ägg och liknande småskaliga projekt.

- Vi har gjort oss själva till familjeförsörjare. Bara det minskar våldet men det ger oss också en starkare röst -en röst vi använder för att påverka kvinnors situation till det bättre, avslutar Koos.