Det visar Amnesty International i en ny rapport som publiceras sex månader efter det brutala mordet på människorättsförsvararen och urfolksledaren Berta Cáceres.

We defend the land with our blood avslöjar den ökande stigmatiseringen, de ökade hoten, attackerna och mördandet samt bristen på rättvisa som de individer och grupper möter som slåss för att skydda miljön från storskaliggruvdrift, skogsavverkning och vattenkraftprojekt.

- Att försvara mänskliga rättigheter är ett av de farligaste yrken du kan ha i Latinamerika, men att våga försvara vitala naturresurser tar det här riskfyllda arbetet till en helt ny, och potentiellt dödlig, nivå, säger Erika Guevara-Rosas, chef för Amnesty Internationals Amerikaavdelning

Dödliga attacker och smutskampanjer

65 procent av de mord (122 av185) under 2015 som ägde rum mot människorättsförsvarare som arbetade med frågor om miljö eller landrättigheter, och som registrerades av Global Witness, ägde rum i Latinamerika. Åtta ägde rum i Honduras och tio Guatemala, vilket gör de länderna till de två i regionen med högst antal mord per capita.

- Det tragiska mordet på Berta Cáceres verkar ha blivit en dödlig vändpunkt för människorrättsförsvarare i regionen. Bristen på en transparent och effektiv utredning av mordet på henne har skickat det avskyvärda budskapet om att det uppenbart är tillåtet att döda någon som står upp mot kraftfulla ekonomiska intressen, säger Erika Guevara-Rosas.

Mordet på Berta Cáceres i hennes hem kvällen den 2 mars var ett i en rad av dödliga attacker mot hennes organisation.

Som ledare för Consejo Cívico de Organizaciones Populares e Indígenas de Honduras (COPINH) hade hon arbetet i många år för att skydda floden Gualcarque från en eventuell negativ påverkan från en damm som planerades i området. Sedan kampanjen mot dammen började under 2013 hade hon mottagit flera dödshot som aldrig blev undersökta och myndigheterna i Honduras misslyckades med att se till att hon fick ett bra beskydd, trots att den Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter bad regeringen om det.

Attacker, hot och trakasserier mot medlemmar i COPINH och dess systerorganisation MILPHA (Movimiento Indígena Lenca de La Paz Honduras) - som arbetar för att skydda land som tillhör urfolket Lenca - ökade efter mordet på Berta Cáceres. Några exempel;Den 15 mars sköts Nelson García, en annan ledare inom COPINH, när han var på väg hem på sin motorcykel efter ett möte som hålltis inför en protest som skulle äga rum senare samma dag. Myndigheterna har startat en utredning men inget mer har hänt.

Den 6 juli hittades kroppen från landrättsaktivisten Lesbia Urquía i en sopcontainer. Några dagar senare så grep myndigheterna två män i samband med hennes död men de har fortfarande inte blivit åtalade. Någon vecka senare blev Martín Gómez Vásquez, en annan ledare inom MILPAH, bombarderad av stenar. Han sa att de som attackerade honom tillhörde en familj som hävdar att de äger en del av Lenca-gruppens land. Myndigheterna i Honduras har inte startat någon utredning om den attacken.

Advokater och aktivister som arbetar för att rättvisa ska skipas för mordet på Berta Cáceres har också blivit måltavlor för attacker och skrämseltaktik.

I Guatemala utsätts miljö- och landaktivister för ständiga smutskastningskampanjer som syftar till att stigmatisera och misskreditera dem för att på så sätt tvinga dem att sluta med sitt legitima arbete - bland annat genom falska anklagelser och åtal som ett sätt att tysta dem.I båda länderna har skyddsmekanismer för människorättsförsvarare som befinner sig i riskzonen visat sig vara ineffektiva.

- Hur många fler människorättsförsvarare som Berta måste dö innan myndigheterna agerar för att skydda personer som försvarar vår planet? Att inte skipa rättvisa bidrar till det klimat av rädsla och straffrihet som ledde till de här brotten, säger Erika Guevera-Rosas.