– Vi bär alla krigets bördor. Vi har förlorat släktingar, makar, barn. Vissa har till och med förlorat sig själva. Kriget och de politiska motsättningarna är alltid närvarande, men som kvinnor står vi enade, säger Dolly Anek Odwong.
Hon började engagera sig i kvinnors rättigheter under det andra sudanesiska inbördeskriget, som startade 1983 till följd av införandet av Sharialagar i det icke-muslimska södra Sudan. Under lång tid levde hon i exil i Kenya, samtidigt som hon arbetade med att hjälpa andra kvinnor att ta sig över Sudans nationsgränser.
Hämtade kvinnor över gränsen
Arbetet innebar flera veckor långa vandringar mellan Sydsudan, östra Kongo, Uganda och Etiopien – om och om igen.
– Att vandra var i princip allt jag gjorde. Det var slitsamt och farligt, men jag gjorde det för kvinnorna. Jag var lyckligt lottad som bodde i Nairobi under kriget, men jag led också. Ensamstående med fyra barn, utan tillräcklig inkomst eller någon som tog hand om oss. Men jag var envis och ville se förändring.
I dag arbetar Dolly Anek Odwong på organisationen Skills for South Sudan, där hon bland annat utbildar instruktörer i genus- och civilsamhällesfrågor. I våras besökte hon Sverige för att delta i en tre veckor lång utbildning om FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, som Kvinna till Kvinna är med och arrangerar.
Organisationen Skills for South Sudan grundades 1995 i Storbritannien. Enligt Dolly Anek Odwong har organisationen haft en avgörande roll i arbetet för att utbilda kvinnor på gräsrotsnivå i Sydsudan.
– Ge kvinnor gåvan av utbildning. Det är en gåva som kommer att fortsätta ge, säger hon.
Halv miljon på flykt
Över en halv miljon sydsudaneser uppskattas vara på flykt i dag. Till följd av konflikten har även den humanitära situationen i landet förvärrats, enligt FN:s fredsfrämjande insats i Sydsudan UNMISS. Fler än 70 000 människor har sökt skydd och befinner sig på FN:s förläggningar runt om i landet.
Följderna av de långa perioderna av krig är tydliga. Mycket av infrastrukturen har förstörts, liksom sjukhus och skolor. Över 80 procent av kvinnorna i Sydsudan är analfabeter, och flickors utbildning ges ingen prioritet. Dessutom är det sexuella våldet utbrett, och ytterst få av de kvinnor som utsätts erbjuds hjälp och traumabearbetning samtidigt som förövarna går fria, berättar Dolly Anek Odwong.
– I konflikten är det kvinnorna som får lida. Det enda som kan stoppa lidandet är fred, och för att skapa en hållbar och långsiktig fred är det avgörande att kvinnor är med. Därför utbildar vi kvinnor, och vill kunna lämna dem med något att arbeta vidare med.
Kvinnor i fredsförhandlingar
Dolly Anek Odwong är också en av grundarna bakom kvinnonätverket Women’s Agenda for Peace and Sustainable Development in South Sudan (Kvinnors agenda för fred och hållbar utveckling i Sydsudan), som framför allt arbetar för att få in kvinnors röster i fredsprocesserna. Tillsammans har de tagit fram ett antal frågor som de kräver ska tas upp i fredsförhandlingarna, till exempel att kvinnor ska få observatörsstatus i de pågående fredssamtalen, att de nationella konferenserna ska ha minst 30 procent kvinnor bland deltagarna och att den högsta medlaren ska få hjälp av en genusrådgivare.
Dolly Anek Odwong berättar att både män och kvinnor har varit mycket positivt inställda till dessa krav på förändringar. Kravdokumentet är underskrivet av ett flera inflytelserika personer, både sydsudaneser och internationella aktörer, och överlämnades till den sydsudanesiska regeringen i januari i år.
– Vi har inte sett några resultat än, men vi håller hoppet uppe, säger hon och fortsätter:
– Jag drömmer om ett Sydsudan där vi kan skratta tillsammans, där vi kan sitta i skuggan av ett stort träd och titta på medan våra barn leker. Det är allt jag önskar. Som kvinnor och som människor behöver vi fred, och jag hoppas och kämpar för att den snart kommer tillbaka till Sydsudan.
Filippa Rogvall
