- Jag hoppas att militären och deras sammanslutningar respekterar min och de övriga vittnenas rätt att leva och att de inte hämnas på oss. De kan få säga vad de vill så länge de inte försöker döda oss. Det är min högsta önskan just nu, säger Rigoberta Menchú vars far Vicente var ett av offren vid attacken.
Rättegången viktig för att nå verklig fred
- Det handlar om att förbinda ett sår som varit öppet i 34 år. Den här rättegången behövs för att Guatemala som land ska kunna gå vidare. Vi har en militär på presidentposten och de massiva kränkningarna av mänskliga rättigheter som staten begick under 80-talet behöver fortfarande redas ut. Vi kan inte tala om verklig fred så länge det finns så stora orättvisor, säger Rigoberta Menchú.
Mottagare av Nobels fredspris 1992
Rigoberta Menchú är en av Guatemalas mest berömda personer. 1992 fick hon Nobel fredspris för sitt arbete för social rättvisa och urfolkens rättigheter.
Hon föddes 1959 i en fattig bondefamilj tillhörande urfolket maya quiché i norra Guatemala, strax efter att landets ”demokratiska vår” - en tio år lång period av demokratiska val och sociala reformer - hade krossats i en statskupp. Hennes familj engagerade sig politiskt för att arbeta mot orättvisorna. De möttes av statens våld. Armén kidnappade hennes mor och yngre bror, torterade dem och lämnade deras kroppar på okänd plats.
Vicente Menchú kämpade för småbrukares och urfolks rättigheter
Rigobertas pappa Vicente Menchú blev med tiden en av de viktigaste ledarna för Guatemalas gräsrotsrörelse för småbrukare och urfolk. Han kämpade mot militariseringen av landet, för demokrati och för människors rätt till mark och värdiga levnadsförhållanden.
I januari 1980 deltog Vicente Menchú i en delegation av bonde- och urfolksledare som rest till huvudstaden Guatemala City. Där tog de sig in på Spaniens ambassad för att rikta omvärldens uppmärksamhet på de massakrer som den guatemalanska armén genomförde på landsbygden.
Polisen iscensatte en mordbrand
Polisen omringade ambassaden och iscensatte en mordbrand. 37 personer dog och bland dödsoffren fanns Rigobertas far. Hon har sedan många år varit involverad i arbetet med att utreda och nå rättvisa för massakern.
Straffriheten måste få ett slut
- Som maya och urfolk så är det inte del av vår tradition att behöva förhöras i en rättegång för att bevisa grymheten i en massaker på 37 personer. Men de som beordrade det här brottet har inte bett om ursäkt och har inte visat sig ångerfulla för vad de gjorde. Därför har vi drivit det här fallet till rättegång. Nu har vi en unik chans att sätta Guatemalas rättssystem på prov - straffriheten måste få ett slut, säger Rigoberta Menchú med eftertryck.
- Jag hoppas bara att alla parter respekterar rättsprocessen och att det inte utfärdas några hot mot varken domare, advokater, vittnen eller de anklagade. Tiden är förbi då militären kunde bestämma allt genom att skrämma sina motståndare till tystnad, avslutar Rigoberta Menchú.
