Hoppa till innehåll
Gustav Kellgren, 25, är trainee hos Läkarmissionen i Kenya. Foto: Privat

Från Lund till Nairobi: Ingenjör med hjärtat i vattenfrågor

13 maj 2025
Civilingenjören Gustav Kellgren, 25, brinner för vattenfrågor. Som trainee hos Läkarmissionen i Kenya är han med och hittar lösningar för tryggare tillgång till vatten - en resurs som bär både liv, utveckling och framtidstro.

Gustav Kellgren är 25 år och har nyligen avslutat sina civilingenjörsstudier på Väg och vattenprogrammet, med specialisering i vattenresurshantering, vid Lunds Tekniska Högskola.

Sedan september 2024 är Gustav en del av Läkarmissionens traineeprogram, med placering på deras Regional Office i Nairobi, Kenya.

– Jag har hela livet varit intresserad av vattenfrågor och valde utbildningen just för att kunna jobba med jordens viktigaste resurs: vatten, säger Gustav.

Hur kommer det sig att du sökte dig till Läkarmissionen?

Efter mina studier ville jag få en chans att få arbeta och förankra min utbildning i en praktisk miljö. Eftersom mitt mål genom hela utbildningen har varit att arbeta med vattenförsörjning i en utvecklingskontext, ville jag gärna söka mig till organisationer där en ingenjörsbakgrund kan kombineras med biståndsarbete.

Genom kontakt med Jonatan Strömgren, Senior Water Advisor på Läkarmissionen, fick jag höra mer om organisationens arbete. Det som särskilt fångade mitt intresse var Läkarmissionens starka fältkapacitet samt närvaro i många olika kontexter och länder. Organisationen arbetar ”hands-on” i fält, där teknik har en central roll i vatten och sanitet, samtidigt som det finns ett starkt fokus på vattnets roll som en nyckel och katalysator för utveckling.

Därför kändes kombinationen av praktiskt arbete i fält, typiskt ingenjörsmässigt arbete och ett tydligt fokus på de hydrosociala aspekterna av vattenförsörjning helt rätt för mig. Det här är precis den typ av arbete jag har strävat efter att få vara en del av!

Kollegorna Friaol, Jonatan och Daniel som precis invigt en ny SPWS, Solar Powered Water Systems. Foto: Privat

Berätta om ditt uppdrag med Läkarmissionen. Hur ser en vanlig dag ut?

Det har varit väldigt olika beroende på vart jag varit placerad. Under mina första sex veckor var jag på en så kallad fältresa i Borena, en region i södra Etiopien. Där var varje dag väldigt olik den andra!

Ofta blev jag upphämtad av en kollega på morgonen, där vi åkte till något hak och åt frukost. Etiopiska maten är helt fantastisk, och det blev väldigt många goda men aningen udda frukostupplevelser. Sedan brukade vi samlas på fältkontoret runt 8 på morgonen, där vi planerade dagen och vad som skulle göras och av vilket av teamen på plats. Jag brukade följa med kollegorna Friaol och Debano som båda är ingenjörer.

Syftet med fältresan var dels att få praktisk erfarenhet och insyn i Läkarmissionens arbete. Jag samlade också in data till tekniska standards för hur vi ska bygga handpumpar och SPWS (Solar Powered Water Systems), för att se till att vi har rätt material och säkerställa god kvalitet i den vatteninfrastruktur vi implementerar. Många dagar brukade jag vara med och borra brunnar, bygga SPWS och lärde mig av kollegorna att lösa många olika utmaningar som dök upp – i fält är det konstant problemlösning och inget går som tänkt! Jag höll också lite utbildningar i GIS och fjärranalys för att identifiera platser att borra på. Så arbetet innehöll mer eller mindre allt från prospektering, mobilisering, borrning, installation av handpump/SPWS och överlämnade till lokala communities.

Sedan november 2024 är jag tillbaka på Läkarmissionens regionkontor i Nairobi fram till årsskiftet 2025, med eventuella resor till några av LM:s land- och regionkontor i Chad, Etiopien eller Sudan. Vi har nyligen avslutat en rapport om vattenförsörjning i norra Kenya, där vi identifierade olika lösningar för ökad mat och vattensäkerhet i ett område som saknar rent vatten och där grundvattnet är mycket salt. Annars arbetar jag vidare och bistår min handledare Jonatan i olika projekt, samtidigt som jag arbetar vidare med tekniska standards och datahantering.

Vad är bäst vs tuffast med jobbet?

Jag läste och hörde om ett uttryck i Borena som till på engelska översätts till ”Water is life: The one who mismanages water, mismanages life”. I en värld där över 2 miljarder människor saknar tillgång till rent vatten och närmre 4 miljarder saknar tillgång till välfungerande toaletter, samtidigt som vi ser en skiftande ton i den globala politiken kombinerat med lokala instabiliteter och klimatförändringar – är det bästa att få jobba med livet, och där behoven är som störst.

På ett personligt plan är det tuffaste distansen från nära och kära i Sverige. Det kan lätt bli ensamt med påtaglig saknad. Framför allt i Borena, var det ofta språkliga barriärer, fanns inte så mycket att göra på fritiden samt mycket begräsningar i att kunna röra sig fritt med tanke på säkerheten. Men det var tur att det fanns härliga kollegor och att det gick att njuta av injera (Etiopisk surdegspannkaka).

Tufft kanske inte är rätt ord, men rent professionellt kunde allt kännas lite nytt i början. Jag tror att som ingenjör kan en bli ganska fyrkantig i sin utbildning där det övas mycket i att räkna/tänka rätt. Det är få kurser som berör den mjuka vetenskapen såsom det politiska och sociala, vilket är en stor del i utvecklingssamarbetet. Men att arbeta i denna miljö, ger en möjlighet att träna sin förmåga i det holistiska!

En grupp människor
Gustav och kollegorna installerar en handpump i Borena, Etiopien. Foto: Privat

Hur tänkte du när du valde utbildning?

Jag har egentligen alltid varit intresserad av både samhällsfrågor och teknik, därför sökte jag en utbildning där detta kunde kombineras. Trots att jag aldrig kommer erkänna det, är jag troligen ett äpple som inte föll långt från trädet. Min far har jobbat stora delar av livet med vatten utomlands, särskilt i Afrika – Jag misstänker därför att jag omedvetet har blivit inspirerad. Under utbildningen har mitt val varit självklart att under de två sista åren välja en vattenmaster och jobba internationellt, därför har jag försökt ta alla chanser att nischa mig år det hållet genom att göra såväl internationella examensarbeten som praktik utomlands.

Vill du berätta lite kort om ditt examensarbete i Rwanda?

Jag var därför i Rwanda och gjorde examensarbete och kandidatarbete inom ett Sida finansierat kapacitetsbyggande program mellan Lunds universitet och University of Rwanda.

Mitt kandidatarbete handlade om att genom statistiska modeller bedöma vattenbehovet för hushåll och jordbruk i östra Rwanda som ofta drabbas av torka samt att identifiera huvudfaktorerna som påverkar vattensäkerheten i området (såsom hydro-klimatiska, socioekonomiska, politiska och generella ekonomiska faktorer). Vidare handlade uppföljningen om att ta reda på om vattenbristen är hydrologisk (för lite vatten) eller ekonomisk (för lite infrastruktur) och ta reda på vilken påverkan vattenbristen har på befolkningens uppehällen.

Vad kommer du att ta med dig efter att uppdraget är slut?

Professionellt tar jag med mig att det sällan går som tänkt, det gäller alltid att vara öppensinnad, flexibel och ha en god portion tålamod, framför allt i fält.

Jag har även lärt mig mycket vad jag mår bra av och vad jag hämtar energi från. Det kan ibland kännas utmanande att vara så långt ifrån sin trygghet, partner, familj och vänner hemma.

Jag har också förstått hur viktigt vatten är, jag tänker tillbaka på ett minne från södra Etiopien. Det var i slutet av torrsäsongen och det var torrt över allt. Vi kommer senare till en damm, där det grönskade runt om, kor drack vatten och lite längre bort fanns en brunn där barnen lekte – Liv över allt. Vatten är verkligen en källa för livet!

Personaldag i Nairobi med alla kollegorna på Regional Office Africa och besök från Stockholm. Foto: Privat

Har du några tips till civilingenjörer som vill jobba med vattenresurshantering?

Vatten är essentiellt och livsviktigt. För studenter eller civilingenjörer som vill jobba med vattenresurshantering skulle jag vilja belysa några nyckelmeningar:

  • Ämnet vatten är väldigt brett och centralt i mycket inom samhällsbyggnad. Det inkluderar allt från dagvatten, klimatförändringar, torka, översvämningar, dricksvattenförsörjning och avlopp. Alltså finns det många möjligheter och utmaningar att lösa.
  • Behoven är stora och många problem kräver innovativa lösningar, både i Sverige, regionalt och globalt.
  • Världen står inför en stor utmaning gällande den globala vattenbristen på många håll, vilket kommer förvärras av utmaningar med klimatförändringar.
  • Det finns många arbetsgivarmöjligheter såsom mellanstatliga, statliga och biståndsorganisationer samt lokala och internationella konsultföretag.