I rapporten F-varning för demokratin, har över 1000 ungdomar svarat på hur de ser på sina möjligheter att påverka och på sin framtidstro.

Upplevelsen av att kunna påverka

Ungefär 8 av 10 tycker att deras möjlighet att påverka sitt eget liv, skolgång och utbildning är relativt stor.

Möjligheten att påverka beslutsfattandet i den egna kommunen upplevs betydligt mindre – bara 17 procent anger att de har den möjligheten. Knappt 1 av 5 att ungas röster får plats i den nationella politiken.

Det är stora skillnader på svaren beroende på var i Sverige en bor. I mellersta Norrland upplever sig unga än mer osynliga än i resten av landet, och i resten av Norrland säger man sig inte ha koll.

På frågan om hur stort förtroende en har för politiker lokalt och nationellt svarar 6 av 10 har svagt eller ganska svagt förtroende.

Många vill påverka mer än de kan idag, 27 procent svarar att de upplever att vuxna i deras närhet inte uppmuntrar dem att göra sin röst hörd. Samtidigt visar undersökningen att nästan 6 av 10 vill påverka ungas vardag och framtid mer än de kan idag.

Män upplever sig i högre utsträckning ha makt att påverka medan kvinnor i högre grad saknar uppmuntran att göra sin röst hörd. Män säger sig också känna till hur de ska påverka politiken men säger sig samtidigt inte vilja göra det. Kvinnor har lägre tilltro till att samhället kommer skapa en positiv framtid för dem.

Bara en tredjedel känner framtidstro

En dryg tredjedel känner framtidstro, och nästan hälften känner det delvis. 15 procent känner inte framtidstro. Att känna framtidstro är vanligare bland män – och att inte känna framtidstro är vanligare bland dem som går yrkesförberedande inriktning samt de som inte vet om det finns en elevkår på skolan. Drygt 3 av 10 känner ganska lite eller lite tillit till att samhället skapar förutsättningar för en positiv framtid för dem. Män känner sig mer trygga i det än vad kvinnor gör.

Många har inte full koll på sina rättigheter

På frågan ifall de vet vilka rättigheter de har enligt skollagen, barnkonventionen och grundlagen svarade nästan 2 av 10 att det inte vet sina rättigheter. Bedömningen av vuxnas kännedom om ungdomarnas rättigheter är i stort detsamma – nästan 2 av 10 tror att vuxna inte känner till ungas rättigheter.

Men det finns hopp

Många unga känner att de kan påverka sina liv i nutid och en stor andel tycker sig ha koll på hur de kan påverka sin egen studiesituation. Det är tydligt att engagemang föder engagemang. De som angett att de är medlemmar i en elevkår engagerar sig oftare i andra föreningar eller i politiken och vill i högre utsträckning kunna påverka ungas vardag och framtid. De bedömer också chansen att de kommer rösta i nästa riksdagsval större än snittet. Inte minst upplever elevkårsmedlemmar sig i högre utsträckning än andra kunna påverka sina liv.

Om Sveriges Elevkårer

Sveriges Elevkårer är Sveriges största ungdomsorganisation med medlemmar på gymnasieskolor över hela landet. Deras främsta uppgift är att göra det möjligt för elever att forma föreningar – elevkårer – på sina skolor och att stötta deras arbete för att göra skolan roligare, tryggare och starkare.