Hela Europa går till val i en tid när demokratin och mänskliga rättigheter är under attack, både inom och utanför unionen. I vår artikelserie presenterar Forum Syd vad svenska kandidater tycker om EU:s roll som global aktör för mänskliga rättigheter.
Valet till Europaparlamentet är ett vägskäl där vilka frågor och värderingar som kommer att prioriteras under kommande mandatperiod står på spel. EU bär ett ansvar för att dess politik bidrar till demokratiska samhällen där organisationer, aktivister och helt vanliga människor respekteras och lever i frihet. Men detta ansvaret hotas av nationalistiska krafter som hellre bygger murar än att sträcka ut en hand till dem som allra mest behöver det.
Forum Syd har därför undersökt hur svenska kandidater ställer sig till frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. 19 av 27 tillfrågade kandidater svarade på Forum Syds enkät. Alla tillfrågade partier förutom SD har bidragit med sina ståndpunkter. I vår artikelserie redovisar Forum Syd hur kandidaterna ser på sin, och EU:s roll, att agera för demokrati och mänskliga rättigheter.
Del 1: EU:s roll att verka för mänskliga rättigheter och demokrati
Samtliga kandidater som deltagit i enkäten anser att detta är viktiga frågor som EU:s arbete ska fokusera på och aktivt verka för, inom unionen och internationellt. Det är positivt att flera av kandidaterna tycker att ett starkt stöd till civilsamhället måste prioriteras.
Miljöpartiets tredjenamn Jakob Dalunde menar att EU i första hand måste ta itu med kränkningar i de egna medlemsländerna för att hindra urholkningen av EU:s grundläggande värden, och uppger att han vill arbeta för att de länder som inte gör det ska straffas.
Said Abdu, kandidat för Liberalerna, anser att demokratisering och respekt för mänskliga rättigheter ska vara överordnat mål till såväl det svenska som europeiska biståndet. Han argumenterar för att öronmärka bistånd i demokratifrämjande syfte:
Även Heléne Fritzon är oroad över det krympande utrymmet för demokratins alla aktörer, och uppger att Socialdemokraterna kommer fortsätta arbeta för att motverka detta:
Vänsterpartiets Malin Björk håller samma linje och lyfter att en aktiv politik för att civilsamhället ska kunna verka fritt, i och utanför unionen, är en central del av EU:s arbete för att främja demokrati och mänskliga rättigheter.
Hårda åtgärder mot de som kränker mänskliga rättigheter
Varken Centerpartiets kandidater Fredrick Federley eller Emma Wiesner, Moderaternas Tomas Tobé och Kristdemokraternas David Lega nämner civilsamhället i sina svar. Centerpartiets kandidater tycker att EU ska vara en aktiv röst med exempelvis krav på att mänskliga rättigheter ska ingå i förhandlingar av EU:s handelsavtal.
Moderaterna och Kristdemokraterna trycker främst på att EU måste ställa högre krav på länder som tar emot bistånd. Tomas Tobé skriver bland annat att ”EU:s bistånd ska vara modernt, effektivt och resultatinriktat. Det ska utgå från EU:s prioriteringar om till exempel mänskliga rättigheter och demokrati. Krav på motprestation är ett viktigt verktyg för att uppnå bättre kvalitet och resultat i biståndet.”
Samtliga partier är för att införa sanktioner mot EU-länder som kränker mänskliga rättigheter. Detta kan exempelvis innebära indragna EU-bidrag och rösträtt.
"För att stärka demokrati och yttrandefrihet måste vi kunna markera mot de stater som kränker dem. Ekonomiska sanktioner är ett sätt, som också har visat sig vara effektiva för att uppnå en förändring. Parallellt måste självklart de organisationer i det civila samhället som arbetar för att förstärka demokrati i varje medlemsland stödjas - det är lokalbefolkningen som ska vara med och driva MR-utvecklingen", svarar Feministiskt Initiativs Soraya Post.
