En smal, gropig grusväg slingrar sig fram genom tät vegetation i utkanterna av byn Atiquizaya i El Salvador. Plötsligt öppnar sig en glänta där 59-årige Manuel Chicas Lima och 46-åriga Rosa Emila Peréz bor med sina tre söner i ett enkelt tegelhus med plåttak. Bredvid ligger familjens odlingar.

– Vi odlar framförallt tomater, chilifrukter och gurka, men provar även att plantera andra grönsaker för att diversifiera våra produkter, säger Manuel.

Sedan ett år tillbaka är familjen med i Atiquizayas bondekooperativ som stöds av We Effect. Det är ett av cirka 180 kooperativ i CONFRAS (La Confederación de Federaciones de la Reforma Agraria Salvadoreña) som We Effect har samarbetat med i 20 år. Ett av CONFRAS mål är att dess medlemmar ska bli självförsörjande. Ett steg på vägen är att odla ekologiskt. Det är både är miljövänligare och mindre kostsamt än konventionell odling.

– Tidigare använde vi kemiska bekämpnings- och gödningsmedel. Det var effektivt de första åren. Ogräs och skadeinsekter höll sig borta och det gick snabbt att odla, men det var inte bra för miljön och hälsan, säger Manuel.

– Jorden utarmades av kemikalierna. Efter att vi började odla ekologiskt bär plantorna frukt i fyra månader gentemot en månad tidigare, säger Rosa.
Fisksoppa med tortillas står på dagens meny. Förutom grödorna har familjen även en liten fiskodling i vattendraget intill huset.

Familjen odlar sitt eget utsäde och har även några fjäderfän, getter och får som förser dem med ägg, mjölk och kött. När något av djuren har slaktats blandas inälvorna med kreatursspillning, löv, svamp, jästa frukter och vatten till naturgödning.

– Vi tillverkar även egna ekologiska bekämpningsmedel, bland annat av döda skadeinsekter, berättar Manuel. – Vi behöver inte längre köpa bekämpnings- och gödningsmedel, säger Rosa.

Familjen saknar el och rinnande vatten, men Manuel ångrar inte att han återvände till El Salvador.

Kooperativet har kontrakt med 16 skolkök som köper deras grönsaker och frukter. Man säljer även en del på den lokala marknaden. – Folk efterfrågar våra produkter eftersom de är ekologiskt odlade och hälsosamma. Det har lett till att vi har fått det bättre ställt ekonomiskt, säger Rosa.

Cirka 30 procent av El Salvadors 6,4 miljoner invånare lever under fattigdomsgränsen. Det är en orsak till att tiotusentals salvadoraner årligen migrerar till USA. Något även Manuel gjorde 1990.

– Jag jobbade som byggarbetare i USA i tio år. När jag hade sparat tillräckligt med pengar återvände jag hem och köpte marken, säger han.

Övergången till ekologiskt odlande har inte varit oproblematisk. – Vi har fortfarande problem med skadeinsekter och svampangrepp, men en ekologisk odling är som ett barn som håller på att växa upp. Den drabbas av barnsjukdomar. Vi experimenterar ständigt för att hitta lösningar på problemen, säger Manuel.

Familjen saknar el och rinnande vatten, men Manuel ångrar inte att han återvände till El Salvador. – Vi blir kanske aldrig rika, såvida vi inte vinner på lotteri, men vi är mycket lyckliga och kommer att stanna här, säger han.

– Här vill ingen migrera eftersom vi lever bra på att odla våra marker och alla barn går i skolan, säger Marlene Nohemi Aguilar

Ett par kilometer bort ligger fler ekologiska odlingar som tillhör kooperativets medlemmar. Några kvinnor är i full färd med att bekämpa ogräs med hackor och machetes.

– Här vill ingen migrera eftersom vi lever bra på att odla våra marker och alla barn går i skolan, säger Marlene Nohemi Aguilar som även sitter i kooperativets styrelse.
Manuel Chicas Lima tillsammans med sönerna José och Juan i utkanten av familjens marker. Kokosnötter plockas till middagen senare under dagen.

Alla i Atiquizaya är medlemmar i kooperativet vilket gör byn till en tryggare plats än de flesta i El Salvador.

Landet har världens högsta mordstatisk till följd av att två gäng slåss om kontrollen över territorium. Detta är ytterligare en orsak till att många lämnar landet.

– Här har gängen inget inflytande eftersom invånarna är organiserade. Gängen etablerarar sig på platser med hög arbetslöshet, där många ungdomar inte går i skolan och där familjerna är splittrade på grund av migration.

Text: Bengt Sigvardsson
Foton: Jesper Klemedsson