Världen av Diakonia

Egypten: Kvinnlig könsstympning måste stoppas

Reham Karam Shaker är på besök i Sverige och berättar om arbetet mot kvinnlig könsstympning i Egypten.
Kvinnlig könsstympning är ett allvarligt problem i Egypten. På landsbygden stympas runt 90 procent av flickorna mellan 8 och 13 år. "Det är hemskt", säger Reham Karam Shaker på Diakonias samarbetsorganisation Better Life for Comprehensive Development, Blacd, som jobbar i några av de fattigaste och mest utsatta områdena i Egypten.

En liten flickas berättelse

Reham Karam Shaker arbetade tidigare som tolk och hade egentligen inte alls något med socialt arbete att göra. Men så en dag skulle hon översätta vad en liten åttaårig flicka berättade.
- Jag fick en chock, berättar hon. Den här lilla flickan berättade en ruskig historia. Hon berättade om sin egen könsstympning, om smärtan och om sveket som hennes mamma utsatte henne för när hon tvingade henne att genomgå stympningen.

Reham Karam Shaker kände genast att hon måste byta yrkesbana. Hon kom själv från området, men bodde inte på landsbygden, utan i en stad, där könsstympning (FGM) är ett mindre problem, och hon visste inte vad som försiggick bara några kilometer från hennes hem.

- Den här lilla flickan var chockad över att hennes egen mamma tvingade henne till detta. Det gjorde så ont. Hon berättade om den smutsiga kniven och hur blödningen stoppades med lera. Ingreppet gjordes helt utan bedövning eller smärtstillande, berättar Reham Karam Shaker.

Flickan var helt förstörd. Ändå hade hon ännu inte upplevt det som är allra svårast med könsstympningen: sexuella relationer.
- Könsstympningen är roten till många relationsproblem. Stympade kvinnor kan inte ha normala sexuella relationer. Många känner sig misslyckade och skäms över sin kvinnlighet och sitt kön. Det är ett stort problem både fysiskt och psykiskt.

Lag finns mot könsstympning

I Egypten är könsstympning olagligt. Lagen stiftades under Mubaraks tid vid makten. Hans fru var en viktig förkämpe i kampen för kvinnors rättigheter. Men lagen är tandlös. Utomstående får inte anmäla en könsstympning och eftersom flickor som könsstympas normalt är mellan åtta och tretton år så är det deras vårdnadshavare, alltså föräldrarna, som kan anmäla. Och vanligtvis är det just föräldrarna som tvingar flickorna till könsstympning.

Dessutom är lagen skriven så att den ger utrymme för tolkningar, så de få fall som anmäls leder ändå sällan till fällande domar. Att förändra och förbättra lagen är en av de viktiga frågor som Blacd jobbar med.

Samarbetar med många för att nå resultat

Att sprida kunskap om de negativa effekterna av könsstympning är också ett viktigt jobb för Blacd. Genom att påverka kristna och muslimska religiösa ledare, lärare, läkare och media som i sin tur går ut med information så når kunskapen allt fler.

När muslimska brödraskapet kom till makten för några år sedan mötte arbetet mot könsstympning svårt motstånd. Det fördes kampanjer för könsstympning från moskéerna och mobila könsstympningskliniker åkte runt på landsbygden för att få föräldrar att låta könsstympa sina barn. Men sedan dess har situationen förbättrats betydligt.

Tack vare Blacds arbete har minst tre samhällen, med drygt 100 000 invånare vardera, deklarerat att inga nya könsstympningar alls förekommer där. Det är ett stort steg.
- Jag känner mig hoppfull nu, säger Reham Karam Shaker.

Taggar

Jämställdhet Hälsa