– När vi gick till parlamentet hörde vi kvinnor säga ”Åh, det här gör de för att uppmärksamma kvinnliga krigsoffer. Äntligen!” och så anslöt de sig till oss, säger Belma Becirbasic, programhandläggare för Kvinna till Kvinna i Bosnia-Hercegovina, som deltog i marschen.

Manifestationen utanför parlamentet är kulmen på en två år lång process, där kvinnorättsförsvarare har fått utbildning om hur övergången från krig till fred kan göras mer rättvis och om vikten av att bearbeta det förflutna. De har sedan sökt upp kvinnor över hela landet för att dela med sig av sin kunskap, och uppmuntrat dem att berätta sina egna historier.

– Peace with women’s face är den första massmobiliseringen av kvinnoaktivister i civila samhället i Bosnien-Hercegovina. 200 kvinnor från olika delar av landet har deltagit, inklusive politiker, journalister, akademiker och skolpersonal, säger Radmila Zigic.

Hennes organisation Lara har drivit initiativet, som finansieras av Kvinna till Kvinna, tillsammans med organisationen Horizonti. De kommer från varsin av Bosnien-Hercegovinas två politiska entiteter, Federationen Bosnien och Hercegovina och Republika Srpska.

Peace with women’s face

Kvinnor i 12 städer deltog i workshops kring att bearbeta det förflutna, och fick utbildning i metoder för att arbeta med fredsbyggande på lokal nivå. I samband med varje workshop genomfördes en lokal fredsaktion, som att föreslå nya namn på offentliga institutioner eller gator, eller uppmärksamma händelser från kriget knutna till kvinnor.

Målet är att deltagarna ska fortsätta fungera som en gemensam stark röst för kvinnor för fred på nationell och lokal nivå. ”För första gången har kvinnor erkänts som en viktig aktör inom fredsaktivism, något som förut varit förbehållet manliga aktivister”, säger Radmila Zigic.

Utmaningar efter kriget

– Efter kriget har vi ställts inför flera utmaningar, till exempel vad gäller att ställa krigsförbrytare inför rätta, hur offer och överlevande ska få upprättelse och rättvisa samt hur vi ska bygga upp relationer med varandra igen i vårt sargade samhälle. Vi lyfte frågan om hur kvinnor stängts ute från det kollektiva minnet och hur rättvisan har fördelats ojämnt mellan män och kvinnor i efterdyningarna av kriget. Vi pratade om det utbredda sexuella våldet mot kvinnor och andra lidanden kvinnor genomgick. I den här dialogen är det viktigt att lägga våra olika nationaliteter åt sidan och fokusera på vad vi som kvinnor fick gå igenom och de fruktansvärda konsekvenser det har inneburit, säger Radmila Zigic.

Mellan 10 000 och 30 000 kvinnor i Bosnien-Hercegovina utsattes för sexuellt våld under kriget, men nästan inga förövare har ställts inför rätta. När kvinnor utestängs från den officiella fredsprocessen, får oftast inte heller dessa frågor något utrymme.

Snäva könsroller hindrar

Till stor del är det traditionella uppfattningar om vad kvinnor och män ska ha för roller som hindrat kvinnor i Bosnien-Hercegovina att delta i fredsprocessen, menar Radmila Zigic. De snäva könsrollerna får som konsekvens att kvinnor inte är delaktiga i politiken i någon större utsträckning.

– Kvinnor och barn som utsatts för sexuellt våld eller någon annan form av våld under kriget kan få upprättelse och förståelse endast om kvinnor får en mer aktiv roll. Att skapa en varaktig fred i Bosnien-Hercegovina är omöjligt så länge vi inte bearbetar händelserna från kriget och säger nej till de värdesystem som skapar konflikt och nationell splittring. Detta kan bara åstadkommas när kvinnor deltar aktivt på alla beslutsnivåer i samhället, säger Radmila Zigic.

Under sin medverkan i Peace with women’s face har hon rest runt och talat med kvinnor över hela landet. En händelse som särskilt berörde henne inträffade under en workshop i Bosanska Gradiska, en liten stad nära gränsen till Kroatien.

– Kvinnor med olika nationaliteter berättade personliga historier om hur deras grannar – oavsett bakgrund – hade hjälpt dem att överleva svåra situationer under kriget, till och med räddat liv. Historierna väckte många starka känslor. De första krigsoffren i den här staden var tre kvinnor som dödats av en granat när de satt i en frisersalong – en kroatiska, en serbiska och en bosniska. Vi bestämde oss för att föreslå att det skulle sättas upp ett minnesmonument med deras namn på den platsen. Det har gått flera månader sedan jag hörde den här historien, men den lever fortfarande kvar i mitt minne.

Malin Ekerstedt.