Det är enkelt att argumentera för att Somalia är en utav världens mest geopolitiskt strategiska platser i världen. Den 300 mil långa kustremsan är Afrikas längsta och ger direktanslutning till den internationella handelsvägen Adenviken. Jorden tros vara berikad av oexploaterad olja, gas och mineralreserver. Historien lära oss dock att naturresurser ofta blir en förbannelse och källa till utländsk inblandning och interna konflikter.

Kolonialiseringen av Storbritannien, Italien och Frankrike lämnade efter sig ett splittrat folk och samhälle. De första åren av självständighet var gynnsamma och partiet som ledde kampen till frihet kom att kallas ”Afrikas första demokrater”. Efter regeringskuppen 1969 följde två årtionden av diktatur som följdes av inbördeskrig som utmynnade i total statskollaps. Under inbördeskriget kan både konflikt och överlevnad kopplas till klanstrukturerna.

En globaliserad nation

Inbördeskriget ledde till massmigration och idag kan somalier hittas i praktiskt taget världens alla hörn. Tack vare klanstrukturerna har diasporan förblivit socialt sammankopplade och investerade i hemlandet. Privata remitteringar skapade en livlina till dem som blev kvar och göder en konsumtionsdriven ekonomi.

Sedan 2010 har säkerhetssituationen liksom stabiliteten i statsstrukturerna gradvis förbättrats, vilket lett till att diaspora börjat återvända. En återvändare är Yahye Yousef. Han förklarar hur han ville vara del av att återbygga Somalia och hade en idé om hur. Genom stöd från Forum Syd håller han som bäst på att bygga upp sitt företag Pure Living som säljer prisvärda och slitstarka vattenfilter. Företaget tillåter honom att tjäna ett levebröd samtidigt som han bekämpar vattenburna sjukdomar. Yahye erkänner dock att flytten inte varit helt okomplicerad.

Det har verkligen inte varit lätt. Jag visste väldigt lite om landet och hur man hanterar myndigheter, hur klansystemet fungerar på marknaden och så vidare. Utan kontakter kommer du ingenstans. Samhället här styrs av tillit. Ingen kommer lita på din produkt utan kommer lita på personen som presenterar den.

Flerdimensionerad demokrati

Statslös under flera årtionden och med en komplex mix av koloniala system jämte klanbaserade system gör terrängen svårnavigerad för utomstående. Den parlamentariska demokratin stabiliseras och fungerar parallellt och integrerat med klansystemet. De demokratiska processerna inom klanstrukturerna är, om än patriarkala, gedigna, flitigt använda och högt respekterade. Framgångsrik mobilisering och politiskt påverkansarbete måste ta klanstrukturerna i beaktande.

Suleiman Tukele arbetar på civilsamhällesorganisationen Amal som fredsförhandlar i det omstridda landområdet mellan utbrytarstaterna Somaliland och Puntland. För att kunna nå politiker är det avgörande att vinna över folket först.

Konflikten är helt klart en politisk konflikt men vår ingång är människorna som bor i området. Om de äldre övertygas om fred kommer de att influera sina respektive politiker. Så når vi den politiska nivån [av fredsförhandling].

Det är inte nog att vinna striden, viktigare är att organisera freden -Aristotoles

Kvinnors roll för hållbar fred och utveckling har av forskning bevisats gång på gång. Enligt forskningen borde kvinnor leda varje situation innan och efter konflikt. Men makt, rikedom och patriarkat har en tendens att trumfa kunskap.

“När spänningar stiger är det män som samlas runt ett bord för att organisera konflikten. Samtidigt är det kvinnor som under radarn hanterar konflikten varje dag.”

Fadumo är fältarbetare på Amal och hon förklarar hur kvinnors position föder andra perspektiv på lösningar. Kvinnor ansvarar för hemmet och har därför ett annat förhållande till naturresurser. Det är kvinnor som samlar ved och vatten och det är de som blir tvungna att köpslå om de begränsade resurserna på en daglig basis. När tvister uppstår förhandlas och avgörs de ofta mellan kvinnor från olika grupper utan någon inblandning av män.

Organisationen Amal har bidragit till att upprätta fredsdialoger med klaner som bor på det omstridda landområdet. För framtiden poängterar Fadumo vikten av att öka kvinnors inflytande i fredsförhandlingar. Därtill förklarar hon behovet av medvetandehöjande insatser riktade till diasporan vars remitteringar finansierar konflikten och motarbetar fredsarbetet.

Mot ett samhälle fritt från våld

Konflikt och våld påverkar kvinnor annorlunda jämfört med män. Samhällsvåld som förstärks av fattigdomens strukturella våld når kvinnor in i deras hem.

I en del utav Hargeisa kämpar en grupp kvinnor mot våld i hemmet och organiserar sig för säkerhet och värdighet. Genom inkomstgenererande kooperativ har de lyckats säkerställa mat på borden, vilket minskar risker förknippade med en hungrig make. Koos Awadir är kommittéordförande föär gruppen och drivande för kvinnors rättigheter.

Vi har blivit familjeförsörjare, bara det minskar våld men det har också gett oss en starkare röst.

Den starkare rösten behövs i påverkansarbete som vill förändra metoder för brottsbekämpning. Under de senare åren har flera lagändringar antagits som förbättrar kvinnors liv. Koos och kvinnorna i Hargeisa ser till att använda sig av lagen mot sexuellt våld, som oftare leder till rättvisa jämfört med de traditionella domstolarna som leds av äldre klanrepresentanter.

“Den traditionella domstolens […] enda lösning är att gifta bort offret med förövaren. I den modellen finns ingen risk för honom och den bryter knappast normen. Nu går vi till polisen och anmäler alla våldtäkter. Vi har satt flera män i fängelse på mellan 15 och 20 år!

Koos och hennes medaktivister verkar till synes snabba på att överge det äldre systemet. Steget att våga använda ett formellt lagutrymme är också en indikation om förtroendet kvinnorna har för den fortfarande svaga staten och dess lagliga arm.

Lagändringarna är många i dagens Somalia. Några nyligen antagna lagar innefattar bland annat pressfrihet, förbud mot sexuellt våld och vissa former av könsstympning. Det snabba lagförfattandet är kanske inte så förvånande när en stat byggs upp från början. En annan anledning är insynen, erfarenheterna och lärdomar diasporan tar med sig från världen. Deras erfarenheter införs i det framväxande statsmaskineriet när en majoritet av parlamentariker är hemvändande diaspora.

Nätverks-, resursstarka och engagerade för förändring

Diasporan bidrar inte bara till det skiftande politiska landskapet. Marknaden påverkas också av deras närvaro. Ahmed Amin har just flyttat hit från Storbritannien tillsammans med sin familj och hans tre barn som alla fötts i Wales. Hans reparationsverksamhet har fört teknisk kunskap i världsklass till Somaliland.

Teknik och telefonsektorn växer så jag visste att efterfrågan fanns. I ett halvår studerade jag vilka aktörer som är världsledande i industrin och påbörjade därefter partnerskap med företag i Mellanöstern och Indien.

Med sin starka brittiska accent berättar Ahmed hur han planerar öka unga vuxnas teknikkompetens genom kurser ledda av indiska föreläsare, enligt honom de bästa på marknaden. Än så länge har han anställt tio personer och hoppas att inom sitt eget företag kunna skapa arbetstillfällen till de första femton kursdeltagarna.

Landet och regionen är känd för att anamma teknisk innovation. Betalningsfunktioner via mobiltelefoner har funnits här långt längre än i Europa och Somaliland var först i världen med att använda scanning av ögats iris för personlegitimering. Trots att Ahmed är ny i kvarteren levererar hans företag redan service av internationell standard.

Vi hade till exempel en kund bara för några dagar sen som försökt få sin telefon reparerad i Italien utan att lyckas. Det tog oss bara 30 minuter att fixa hans telefon.

Diasporan förstärker den privata sektorn med kapital, kompetens och breda kontaktnät. Därtill bidrar de med nya sätt att se på affärer och arbetskraft. Något som Mustafa Abdullahi, anställd på vattenreningsföretaget Pure Living, vittnar om:

Jag var tidigare en aktivist som volontärarbetade för ett bättre samhälle. Idag gör jag detsamma, jag jobbar för folkhälsa men med skillnaden att jag idag får betalt! […] det är vad diasporan bidrar med – nya förhållningssätt till arbete och utveckling.

Diasporan utmanar det traditionella biståndet

Det somaliska folket är en stor tillgång för nationsbyggandet. Klansystemet erbjuder möjligheter som saknar motstycke hos andra stora diasporagrupper i världen eftersom det tillåter människor att upprätthålla inflytande och närvaro trots stora fysiska avstånd. Samma system hjälper till att bevara engagemang och en identitet lojal till Somalia.

Även om det finns många fördelar med återvändandet av de globala medborgarna är det inte helt friktionsfritt. Diasporans många år, eller hela livstider, utomlands kommer skapa luckor av kontextuell förståelse. Luckor som till exempel, enligt organisationen Amals erfarenhet, underhåller konflikter när remitteringar kanaliseras för att stärka klanpositioneringar. Högre utbildnings- och inkomstklyftor blir tydliga och skapar klasskonflikter. Liksom konflikter mellan vad som betraktas som traditionell sedvana och, rätt eller inte, influenser från Väst skapar potentiellt spänningar i en skör stat.

Friktionsfritt eller inte så börjar diasporans roll för utvecklingen i Somalia få ett erkännande. Somalias resa mot fred och stabilitet belyser den än så länge väldigt outnyttjade resursen som diaspora och migranter representerar i världen av utvecklingsbistånd. Forum Syd är en medresenär vars intresse är att stärka civilsamhället, öka jämställdhet och att bidra till en privat sektor som karaktäriseras av hänsyn till mänskliga rättigheter och miljö.

*Forum Syds arbete i Somalia finansieras av Sida