Amazonområdets kritiska tillstånd granskas noggrant i nyheterna. Samtidigt, i en annan del av Brasilien, pågår avskogningen i lika högt tempo av en skog som det inte talas lika mycket om. Det är atlantskogen, som hittills har huggits ned till en tiondel av dess tidigare storlek.
Atlantskogen sträcker sig längs sjutton av landets delstater, från Piauí i norr till Rio Grande do Sul i söder. När Brasilien upptäcktes rörde det sig om en yta på drygt 1 315 000 kvadratkilometer. I dag återstår mindre än 10 procent i form av små och fragmenterade områden. Den senaste undersökningen av stiftelsen SOS Mata Atlântica för året 2016 visar en ökning på 60 procent av förra årets skogsavverkning.
Exploateringen började år 1500 med ankomsten av Pedro Àlvares Cabral och hans besättning. Ett särskilt träd i området gav portugiserna stora möjligheter till ekonomiska intäkter. Det var Bresiljan (Pau-Brasil på portugisiska), samma träd som senare kom att ge landet sitt namn. Arten minskade kraftigt då portugiserna högg ner träden för att utvinna röd färg ur dem. Därefter har utnyttjandet av skogen ständigt varit pågående. Det är förvisso inte enbart människans agerande som har haft en påverkan. De svåra perioderna av torka har även inneburit stor inverkan på atlantskogen.
Benämningen atlantskog innehåller olika sorter av skog. Däribland finns både fukt- och torrskog, savann och mangroveskog, för att nämna några. Ekosystemet hushåller 20,000 växtsorter och tusentals amfibier, däggdjur, fåglar samt reptiler. Tillsammans innebär detta djur- och växtliv en oerhörd biologisk mångfald. Skogen har på denna grund klassats som ett biosfärreservat av Unesco och nationalarv i Brasiliens konstitution från 1988.
Den vanliga lejontamarinen är en av de arter som hotas av skogsskövlingen. Foto: Carlos Henrique, Flickr.
Likt Amazonskogen har atlantskogen försökts bevaras genom olika initiativ till att minska avskogningen. Hittills har även resultatet varit liknande då fortsatt avverkning kännetecknar båda områdena. En annan verksamhet som har drabbat atlantskogen hårt är jordbrukets expansion. Produktion av soja och sockerrörsplantage är särskilt påfrestande för skogens överlevnad då den huggs ner till deras fördel.
Trots det alarmerande tillståndet finns tecken som pekar på att ansträngningarna börjar ge resultat. Enligt Global Forest Watch har nästan 490 hektar av återhämtad atlantskog dokumenterats i Brasilien. Framväxten har troligen skett tack vare en kombination av naturliga orsaker och plantering av träd. Forskare på området har uttryckt förhoppningar, om än sparsamt, inför en långsiktig återhämtning av Brasiliens äldsta skog. Men, först och främst krävs det ett stopp på avskogningen.
