På den internationella dagen till minne av slaveriets offer, 25 mars, minns vi ett brott mot mänskligheten. Vi påminner också varandra om att maktstrukturer inte går så snabbt att förändra. Ända in på 1960-talet hade svarta människor i södra USA inte samma rättigheter som vita och ojämlikheterna är stora än idag. Ättlingarna till de afrikanska slavarna är fortfarande bland de mest utsatta grupperna i samhället och hela världen brottas med en utbredd rasism.

Därför minns vi slavhandeln

• 12 miljoner människor togs som slavar

12 miljoner afrikanska människor förlorade sin frihet mellan 1500- och 1800-talet för att tvångsarbeta i Amerika. Amerika hade koloniserats av europeiska länder och slavarna fick slita på bl.a. tobak- och sockerplantager.

• Slavhandeln ledde till ofattbart lidande

De förslavade människorna tvingades ombord på skepp över Atlanten och förvarades tätt hoptryckta under däck. Resan tog flera veckor och mellan 15 och 25 % dog innan de nått den brutala behandling som väntade i Amerika. Ytterligare 15 % dog under de första två åren i slaveri.

• Slavhandeln skapade ett rasistiskt samhälle

För att motivera slaveriet sa man att svarta var mindre värda än vita. Det skapade rasistiska strukturer som skadar och dödar människor än idag. Svarta amerikaner har exempelvis kortare förväntad livslängd och löper nästan tre gånger större risk än vita att dö under ett polisingripande.

• Berättelser om motstånd och styrka

De förslavade människorna spelade en viktig roll i att slavsystemet tillslut avskaffades på 1800-talet och det finns gott om berättelser om motstånd. Ett exempel är Harriet Tubman som flydde från slaveriet i södra USA för att sedan återvända och hjälpa dussintals andra att fly genom ett hemligt nätverk som brukar kallas för den underjordiska järnvägen.