Sverige behöver ta större ansvar i frågan om kränkningar av urfolk, både vad gäller samers rättigheter och svenska företags verksamhet globalt.

Att motsätta sig stora företag är att riskera sitt liv, det visar en rapport från organisationen Global Witness som släpptes i juli 2017. Under 2016 mördades inte mindre än 200 miljöaktivister. De farligaste industrierna att protestera mot är gruvnäring, oljeborrning, skogsskövling och jordbruksindustri, men även tjuvjakt och dammbyggen. Rapporten lyfter fram urfolk som en särskilt utsatt grupp och Latinamerika som en särskilt utsatt region, vilken står för mer än 60 procent av mordfallen i världen.

Fred är långt borta för aktivister inom civilsamhället.

I mars 2016 mördades Berta Cáceres i Honduras, efter att ha protesterat mot byggandet av en hydroelektrisk damm. För bara några veckor sedan attackerades hennes dotter Bertha Zuñiga, tillsammans med flera andra aktivister av beväpnade män. I Colombia skrev man förra året under ett uppmärksammat fredsavtal, för vilket presidenten Juan Manuel Santos fick motta Nobels fredspris i europeiskt strålkastarljus. Men fred är långt borta för aktivister inom civilsamhället. Hot och våld mot människorättsförsvarare och ledare för sociala rörelser har ökat i Colombia och sedan januari 2016 har mer än 150 sociala ledare mördats. Latinamerikagrupperna, som i snart 50 år närvarat i regionen och har ett nära samarbete med miljörättsaktivister, ser med stor oro på denna utveckling.

Både på hemmaplan och i utlandet har den svenska staten och svenska företag en mer aktiv del i kränkandet av urfolk än vad många känner till.

Sverige har en lång tradition av solidariskt bistånd. Samtidigt har den svenska staten valt att inte göra upp med de historiska övergrepp som begåtts mot den egna urfolksbefolkningen. Både på hemmaplan och i utlandet har den svenska staten och svenska företag en mer aktiv del i kränkandet av urfolk än vad många känner till.

FN:s råd för Mänskliga Rättigheter har sedan länge riktat kritik mot Sverige för övertramp på samers rättigheter då gruvföretag tillåtits prospektera i Sápmi trots brist på samtycke. I Ecuadorianska Amazonas har svenska Lundin Gold betalat Ecuadors regering 225 miljoner kronor för att påbörja vad som ska bli den största guldgruvan i Latinamerika, ett relativt okänt fall i det svenska nyhetsbruset, men som väntas ge katastrofala konsekvenser för invånare i närheten.

Om Sverige ska kunna tas på allvar som ett land där mänskliga rättigheter värnas måste kritiken mot behandlingen av samerna tas på allvar, och svenska företag som exempelvis Lundin Gold ställas till svars för de övertramp som görs mot lokala samhällen.

Lovisa Prage, Temagruppen Buen Vivir & Naturens Rättigheter

Temagruppen Buen Vivir och Naturens Rättigheter startades under våren 2017. Vårt mål är bland annat att stötta och uppmärksamma urfolks kamp, både i Latinamerika och i Sverige. Vill du engagera dig? Kontakta buen.vivir@latinamerikagrupperna.se