nyhet av Amnesty International

Burma: Utländska företag inblandade i allvarliga övergrepp

En ny rapport från Amnesty International visar hur kanadensiska och kinesiska gruvintressen profiterat på den olagliga verksamheten kring kopparutvinningen i Monywaprojektet Burma. Projektet har lett till grova människorättskränkningar och vissa fall har företagen varit direkt inblandade, i samverkan med de burmesiska myndigheterna.

Rapporten Open for Business? Corporate Crimes and Abuses at Myanmar Copper Mine, redogör för omfattande tvångsvräkningar och allvarliga föroreningar kopplade till gruvutvinningen, som lett till att människor förlorat sin försörjning och svåra hälsoproblem för tusentals.

Protester har mötts med övervåld från polisen - vid ett tillfälle användes vit fosfor, ett mycket giftigt och explosivt ämne.

Amnestys utredning visar även på brottslig verksamhet, sannolikt även brott mot ekonomiska sanktioner.

- Burma erbjuder rika naturresurser, ett svagt rättssystem och en ekonomi som styrs av militären och särintressen. Regeringen har tvångsvräkt människor, krossat alla försök till fredliga protester och visat upp en total ovilja att ställa företag till svars, säger Meghna Abraham från Amnesty International.

- Monywaprojektet är ett varnande exempel när det gäller investeringar i Burma. Företagsprojekt kantas alltför ofta av övergrepp och hela samhällen slits sönder i jakten på vinst. Satsningen på Letpadaunggruvan måste omedelbart stoppas tills rättighetsfrågorna har avgjorts.

Amnestys rapport innefattar bevis för att:

  • Tusentals människor tvångsvräktes på 1990-talet i strid med internationell rätt. Syftet var att ge plats åt det kanadensiska företaget Ivanhoe Mines (numera Turquoise Hill Resources). Företaget var väl medvetet om att investeringarna kunde leda till tvångsvräkningar men gjorde inget för att stoppa det. Under mer än ett decennium profiterade de på gruvnäringen i samarbete med Burmas militärregering, utan att ta hänsyn till de tusentals som blivit utblottade.
  • Sedan 20111 har ytterligare tusentals blivit tvångsvräkta för att ge plats åt utvinning i Letpadaunggruvan. Det kinesiska företaget Wanbao ansvarar för gruvdriften tillsammans med Myanmar Economic Holdings, militärens förlängda arm. Wanbao var direkt involverade i tvångsvräkningarna och tillhandahöll även bulldozers för att förstöra odlingar.
  • I november 2012 använde säkerhetsstyrkorna vit fosfor, ett mycket giftigt ämne, i en attack mot bybor och munkar som protesterade. Fler än 100 personer skadades, många fick fruktansvärda brännskador och livslånga handikapp.
  • I december 2014 sköts en kvinna ihjäl och flera skadades då polisen öppnade eld mot demonstranter vid gruvan.
  • Ivanhoe Mines sålde koppar till den burmesiska militären, trots att ekonomiska sanktioner förbjöd sådana transaktioner. När företaget avyttrade sin verksamhet i Burma gjordes detta i hemlighet via brittiska Jungruöarna. Enligt Amnestys utredning kan företaget ha brutit mot såväl brittiska som kanadensiska sanktioner och Amnesty kräver att affären utreds.

- De människor som bor i närheten av Monywa och Letpadaung har lidit i mer än två decennier. Deras situation har nära kopplingar till till de kanadensiska, burmesiska och kinesiska företagen. Investeringar kan gynna Burma men dessa projekt gynnar enbart företagen och skadar befolkningen, säger Meghna Abraham.

Amnesty Internationals krav:

  • Att Kanada och Kina utreder Ivanhoe Mines och Wanbaos verksamhet i Burma
  • Att Kanadensiska och brittiska myndigheter utreder om Ivanhoe Mines bröt mot sanktionerna.
  • Att all verksamhet vid Letpadaunggruvan stoppas i väntan på utredningar och åtgärder mot övergreppen.
  • Att de burmesiska myndigheterna utreder polisens agerande i samband med protester och på vilket sätt företaget Wanbao var inblandat.
  • Att de burmesiska myndigheterna ger adekvat ersättning och vidarebosättning till de personer som tvångsvräkts eller utsatts för andra övergrepp, samt reformerar rättssystemet så att det skyddar rättigheterna för de människor som lever i gruvområdena.

Läs rapporten (PDF).

Taggar

Mänskliga rättigheter Global ekonomi