Diakonia genomförde två enkäter före riksdagsvalet, dels med partiledningarna, dels med valbara riksdagskandidater - nedan följer vår analys av deras löften före valet och utfallet efter.

Bistånd under en-procentsmålet

Regeringens förslag till biståndsbudget för 2015 är som enda post beräknad utifrån en tidigare modell. Av uträkningen framgår att biståndsbudgeten inte når en-procentsmålet utan landar på 0,96 procent av BNI. Förhoppningen är att man längre fram under mandatperioden ska kunna använda den nya beräkningsmodellen, skriver man i kommentaren till budgeten. Därmed kan biståndsnivån justeras upp.

Fem av regeringens nytillträdda statsråd uppgav i Diakonias enkät till valbara riksdagskandidater inför riksdagsvalet att de inte skulle rösta för en budget som inte hade en-procentsmålet som nivå: landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, inrikesminister Anders Ygeman och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson från Socialdemokraterna, samt utbildningsminister Gustav Fridolin och finansmarknadsminister Per Bolund från Miljöpartiet.

Samtliga partiledningar svarade dessutom att man var för att avsätta en procent av BNI i bistånd. Miljöpartiets språkrör, nu klimat- och miljöminister Åsa Romson, menade att nivån "är det lägsta man kan acceptera".

- Självklart måste regeringen använda den nya beräkningsmodellen även för uträkningen av biståndet. Detta är bara ytterligare ett exempel på hur man trixar för att spara in på biståndsbudgeten, säger Diakonias generalsekreterare Bo Forsberg i en kommentar till den lägre biståndsnivån. Han menar att Sveriges ledande roll och goda rykte bland annat ligger i att vi även i kristider valt att behålla den höga nivån.

- Om Sverige som föregångsland nu väljer att lämna en-procentsnivån riskerar det att försvåra för andra länder som vill öka sitt biståndsmål, säger Bo Forsberg.

Rekordhöga avräkningar från biståndsbudgeten

Från den lägre biståndsnivån ämnar regeringen använda 21 procent för att finansiera de kostnader som Migrationsverket har i Sverige. Summan motsvarar 8,4 miljarder kronor och är lika mycket som de 26 största biståndsländerna fick tillsammans förra året. Det innbär i praktiken att var femte biståndskrona nästa år stannar i Sverige för att betala flyktingmottagandet.

Även i denna fråga går flera partiledare emot tidigare ståndpunkter. I vår enkät ville tre av dem minska ner de kostnader som dras av från biståndsbudgeten: Åsa Romson (Mp), Jonas Sjöstedt (V) och Annie Lööf (C). Och bland de tre partiernas riksdagskandidater svarade alla vänster- och miljöpartister att de var för minskade avräkningar från biståndet, liksom 94% av centerpartisterna.

 - Sverige riskerar att bidra till en negativ spiral där andra länder tar efter. Danmark har redan aviserat att man ämnar följa det svenska exemplet, säger Bo Forsberg. 

Minskad urholkning och skärpt regelverk

Till skillnad från invandringsfientliga krafter menar vi att asylrätten en mänsklig rättighet och att Sverige vinner på att vara ett öppet land på flera plan, inte bara ekonomiskt. Men Migrationsverkets kostnader i Sverige borde betalas ur budgeten som vilken annan budgetpost som helst och inte tas från biståndet ämnat för fattigdomsbekämpning. 

Diakonia hoppas och arbetar för att riksdagens behandling av budgeten ska leda till kompromisser så att denna enorma urholkning minskar och att regelverket skärps. Ett öppet Sverige kan inte vara avhängigt att kostnaderna betalas av världens fattiga.