Concord berättar om fyra tydliga biståndstrender. Medan det blir vanligare med utveckling genom den privata sektorn, så håller civila samhällets roll på att förändras.
Under 2015 hamnade det svenska biståndet plötsligt på dagstidningarnas ledarsidor, debatterades i TV och radio, ledde till läckor från UD och tvingade regeringen till snabba uttalanden. Efter en intensiv debatt om avräkningar ur det svenska biståndet för att betala för flyktingmottagande i Sverige kom besked från den svenska regeringen om att ett tak på 30 procent i biståndsbudgeten för kostnader relaterade till flyktingmottagande.
Samtidigt har biståndet debatterats och utsatts för nedskärningar under året i flera europeiska länder. I vissa medlemsstater har plötsliga reformer och kraftiga neddragningar av biståndsbudgetar sammanfallit med politiska maktskiften efter allmänna val. I andra länder har förändringarna varit en del av en mer långvarig politisk agenda.
Många organisationer i det civila samhället från olika länder i Europa har gett sig in i debatten till utvecklingssamarbetets försvar och visat på de många katastrofala konsekvenserna om resurserna till fattigdomsbekämpning i världen minskar.
Kraftiga nedskärningar
Finland och Nederländerna har gjort kraftiga nedskärningar och förändringar av biståndet till följd av politiska omprioriteringar, med 43% respektive mer än en fjärdedel av sin biståndsbudgetar, i den senaste av två historiskt stora nedskärningar. Stödet till det civila samhället hör till de sektorer som drabbas, vilket har inneburit stora omställningar för finska och holländska biståndsorganisationer.
Belgien har också flaggat för nedskärningar och reformer av biståndet under 2016. Även Danmark, som är ett tongivande land inom internationellt utvecklingssamarbete, drar ned biståndsbudgeten från 0,87% till minimiåtagandet 0,7% av sin BNI.
Frankrike har minskat sitt bistånd under en rad av år, och franska biståndsorganisationer uttrycker oro för att denna trend ska fortsätta även om den franska regeringen har utlovat att biståndsnivåerna ska stabilisera sig.
Samtidigt finns det mer positiva exempel då Storbritannien och EU-institutionerna går emot trenden som råder i många andra delar av Europa när det gäller mängden bistånd, och ökar såväl biståndet som helhet och stödet till det civila samhället inom biståndet.
Utmaningar för civilsamhället
Trots en ny global utvecklingsagenda, Agenda 2030, där civila samhällets roll lyfts fram som en viktig aktör för förändring sker det en parallell negativ utveckling av ”shrinking space”, minskat utrymme, för civila samhället runtom i Europa och världen. På högnivåmötet om bistånd i Busan 2011 erkände biståndsgivarnas toppmöte det civila samhällets viktiga roll som en självständig aktör för utveckling, men trenderna inom europeisk utvecklingspolitik visar snarare en ökande vilja att styra och kontrollera civilsamhällets insatser.
Biståndstrender 2016
Förutom nedskärningar inom biståndet har fyra trender blivit allt tydligare som kommer påverka biståndsagendan också under 2016;
- fokus på resultat och effektivisering
- fokus på utveckling genom den privata sektorn
- fler olika samarbetspartners inom det civila samhället
- stöd genom civilsamhället snarare än till civilsamhället
Resultat och effektivisering
Den del av Parisagendan som har fått starkast fotfäste hos de europeiska givarna är att fokusera på resultat. Effektivisering, kontroll på pengarna och ”value for money” har blivit ledord. Framförallt i Storbritannien, Belgien och Nederländerna har vikten betonats av att kunna visa upp påtagliga och handfasta resultat för opinionen. I flera europeiska länder har diskussionen också ökat kring vikten av att förenkla komplicerade system, t ex för rapportering av resultat.
Privata sektorn & utveckling
Finland och Holland har båda slagit samman sitt ministerium för utvecklingssamarbete med sitt handelsministerium, för att arbeta med synergier mellan handel och utveckling. Finland storsatsar på investeringsorganet Finnfund, som får sin budget ökad från 10 miljoner euro (2015) till 130 miljoner euro 2016, trots att andra delar av biståndet skärs ned. Även DFID i Storbritannien ska arbeta mer aktivt med handelsfrågor och med näringslivet.
Samarbetspartners inom det civila samhället
Samtidigt som stödet till civilsamhället, dvs finansiering till program som det civila samhällets organisationer själva har tagit initiativet till, generellt sett minskat de senaste åren i Europa så har stöd genom civilsamhället ökat, dvs finansiering under mer styrda eller upphandlingsliknande förhållanden där organisationer utför det som de bilaterala givarna beslutat att det ska genomföras. Ett tecken på detta är hur biståndsgivare som Nederländerna och Belgien har ställt specifika krav på hur organisationer ska bilda konsortier för att kunna söka finansiering.
Inför 2016 har flera EU-givare ett tydligare fokus på landnivå, och partnerländers strategier blir mer styrande även för civilsamhällesstödet. En tydligare harmonisering med EU:s strategier och processer syns också i medlemsstaternas bistånd.
Mer analys och läsning om biståndet och trender inför 2016:
- New trends in Governmental Funding of CSOs: A Comparative Study of 9 OECD-DAC Donors
- Report: The End of Nordic Exceptionalism?
Speciellt fokus på:
