nyhet av

"Att vara här är att se ett konstant skapande av fred"

Laura tillsammans med de andra PeaceWorks-praktikanterna Daniel Magnil, Marleena Makkonen och Cajsa Nolskog, och PeaceWorks samordnare i Colombia Andrés Rodríguez. Foto: Sergio Rogríguez.

Laura Peña gör, genom PeaceWorks, praktik på organisationen La Otra Juventud i Bogotá, Colombia. Globalportalen ställde några frågor till henne om praktikplatsen och om hennes upplevelser av fredsarbetet i landet.

Hej Laura! Du gör din praktik på La Otra Juventud i Bogotá. Kan du berätta kort om vad organisationen arbetar med?

La Otra Juventud är en organisation som jobbar med att främja ungas förmåga att förändra de miljöer som sätter dem i sårbara situationer. Genom att skapa en medieplattform där unga är aktivt delaktiga vill organisationen bekämpa social ojämlikhet, ojämlikhet mellan könen och brist på tillgång till kvalitetsutbildning.

Laura med praktikanterna Daniel Magnil, Marleena Makkonen och Cajsa Nolskog , PeaceWorks samordnare Andrés Rodríguez, samt Laura Bautista och Laura Rueda från La Otra Juventud.

Vad var det som gjorde att du sökte dig just hit?

Sedan tonåren har jag haft ett intresse för media och samhällsfrågor, något som gjorde att jag sökte till medieprogrammet under gymnasiet och senare till kultur, samhälle och historiaprogrammet på högskolan. De senaste åren har jag dock satt mitt intresse för media på paus och fokuserat mest på att arbeta med samhällsfrågor, då framförallt genom socialarbete.

Efter dessa år kände jag behovet av att gå tillbaka till mitt intresse för media, och på La Otra Juventud kunde jag hitta en plats som kombinerade båda delar. Det kändes perfekt redan när jag läste annonsen. 

"Helt klart det bästa valet jag har gjort."

Dessutom är jag född i Colombia, och därför kändes landet som ett självklart val. Att arbeta med dessa frågor på spanska, och i en helt annan miljö, var också utmaning jag ville ge mig in på. Det är helt klart det bästa valet jag har gjort.

Hur ser en typisk dag ut på din praktikplats?

Wow, svårt! Alla dagar är olika. Som praktikant är man delaktig i organisationens olika projekt, och just nu är jag delaktig i tre stycken.

Arbetet är flexibelt, och ibland går vi ut i fält för att göra intervjuer. Man kan oftast bestämma över sin egen tid (förutom när vi har möten naturligtvis) - det viktigaste är att fullfölja det man har tagit på sig att göra.

På måndagar börjar vi exempelvis med ett morgonmöte där vi pratar allmänt om vad som händer på organisationen. Bland annat diskuteras organisationens uppsatta mål samt utvecklingen av dessa. Vid klockan 12 är det dags för lunch med filmvisning, vilket är en del av organisationens friskvård. La Otra Juventud vill skapa utrymmen där kollegor kan umgås och koppla ifrån jobbet för en stund.

Efter lunch är det dags för eget arbete. På La Otra Juventud jobbar man med ”läxor”; det vill säga att alla jobbar med olika uppdrag, på sitt eget håll eller i samarbete med en kollega. När läxorna är färdiga sammanställs dessa och tillämpas i organisationens arbete.

Ajax Bastidas från La Otra Juventud ger en föreläsning. Foto: Sergio Rogríguez.

Finns det någon händelse, person eller upplevelse som har gjort särskilt stort intryck på dig under din tid i Colombia?

Om jag måste välja en händelse så skulle jag nog välja en festival som vi deltog i. Festivalen heter Artmenia och hålls på orten Armenia i Bogotá. Personerna som bor på denna ort har själva tagit initiativet att skapa en festival där alla som bor i närheten deltar. Artmenia går ut på att skapa gemenskap och samhörighet grannar emellan. Genom kulturella aktiviteter såsom dans, sång, konst, föreläsningar och teater vill man samtala om kultur, fred och miljö.

Festivalen kändes intressant då den visar på ett genuint intresse för att skapa gemenskap, samhörighet och fredliga möten, och arrangemanget känns särskilt fint då allt organiseras av invånarna själva.

En person som lämnade ett intryck hos mig var Camila Manzanares från Mesa De Paz (översatt: Fredsbordet). Detta initiativ har tagit inspiration från fredsförhandlingarna i Kuba mellan den colombianska regeringen och före detta FARC-gerillan (numera det politiska partiet FARC). Genom Mesa De Paz vill man implementera de processer och förhandlingsmodeller som tillämpades i Kuba på lokal nivå, och vara en medlare vid eventuella konflikter som kan uppstå grannar emellan. Detta genom samtal och med ett tydligt fredsperspektiv.

Finns det någon eller några frågor som du har fått upp ögonen extra mycket för under din praktik på La Otra Juventud? 

Det finns en tydlig machokultur i landet som inte är obekant för mig. Det jag egentligen har fått upp ögonen för är viljan att bli av med machokulturen. På La Otra Juventud har vi exempelvis gått en kurs i hur man producerar media med ett genusperspektiv.

"Det är väldigt intressant att se hur man kan arbeta med fred på olika sätt, och i detta fall med genus, språk och media i fokus."

Det var jättespännande att problematisera kulturen och patriarkatet i en Colombiansk kontext, framförallt genom språket. Det är svårt att skriva inkluderande på spanska, samtidigt som det uppstår intressanta diskussioner. Det är väldigt intressant att se hur man kan arbeta med fred på olika sätt, och i detta fall med genus, språk och media i fokus.

La Otra Juventud har en klar och tydlig vilja att jobba med dessa frågor, inom organisationen och utanför.

Vad tar du med dig från praktiken?

Det är svårt att säga. Jag känner att jag har varit här på väldigt kort tid och kan inte veta vad som väntar resterande månader av min praktik, men spontant tänker jag på fred i all sin mening - som ord, som process, som handling.

Att vara här är att se ett konstant skapande av ordet fred och samtidigt uppleva en kaotisk storstad. Det är vackert att se hur jag möter personer, kollektiv och andra kulturella initiativ som vill vara en del av fredsprocessen på olika sätt. Det doftar hopp helt enkelt.

Taggar

Krig & fred Mänskliga rättigheter Utbildning Volontär & utbyten