Inledningsvis fick alla fyrahundra delegater tilldelat ett tryckt häfte som illustrerar inspirerande kvinnor som kämpat men inte alltid (rättare sagt, väldigt sällan) fått en rättmätig plats i historien. I häftet kan vi läsa om Caicica Gaitana som levde i Colombia på 1600-talet, India Juliana från Paraguay, Janequeo, Mapuche, från Chile, Francisca Carrasco från Costa Rica, Dolores Cacuango från Ecuador, eller Micaela Bastidas, peruanskan som vanligtvis endast betraktas som Tupac Amaru IIs hustru och inte som, till exempel, incarikets främsta rådgivare under upproren 1780. Att återerövra historien är en viktig del i arbetet för att skapa en gemensam identitet och ta del av ett narrativ som erkänner kvinnors insatser för social förändring.

”Samma hand som sår, ska inte vara samma hand som slår”

Citatet kommer från Lourdes Huanca från Femucarinap, en av CLOCs medlemsorganisationer, under samtal och utvärdering av de kontinentala kampanjen mot våld mot kvinnor. I grupper fick deltagarna diskutera huruvida kampanjen haft effekt nationellt och lokalt. Resultaten var blandade. I somliga länder, som Guatemala, sa en kvinna att kampanjen verkligen haft effekt. En chilenska från organisationen Anamuri, sa att kampanjen har varit till nytta lokalt i organisationerna, men att en effekt på samhället i övrigt är svår att se. Vidare uppmanade koordinationen organisationerna att komma med förslag på hur kampanjen ytterligare kan förbättras i framtiden. Kampanjen ”Basta de la violencia hacia las mujeres” lanserades år 2008 på La Vía Campesinas femte kongress. I kampanjen uttrycktes att vägen till ett värdigt liv är direkt kopplat till matsuveränitet, för vilken tillgång till mark är en förutsättning. Idag producerar kvinnor 80% av all mat men äger endast 2% av den. Att fördelningen ser ut på detta sätt är en del av ett strukturellt våld, där exploatering av klass och kön påverkar i synnerhet kvinnor på landsbygden.

Att (re)konstruera feminism

”Utan feminism, ingen socialism” har varit mötets slagord. Att begreppet feminism tydligt används är intressant, eftersom begreppet på många håll betraktas som väldigt kontroversiellt och associeras med medelklass och kolonialism.

- Feminism brukar kopplas samman med kvinnlig rösträtt, en social rörelse som hade sin höjdpunkt under 1900-talet. Vi måste dock inse att feminismen har varit viktig i historien, säger Itelvina Masioli från småbrukarorganisationen MST. - Men vi måste också inse att det finns flera feminismer. Däribland liberalfeminism men också en revolutionär och socialistisk feminism. Alla de kamper som förs utan kvinnor är halva kamper.

Utifrån denna inställning har begreppet feminismo campesino popular (svensk översättning skulle vara något i stil med lantbrukar/småbrukar-folklig feminism) har diskuterats och debatterats. Ett begrepp som utgår från en klass-analys men som ska vara användbart för småbrukar-, och urfolkskvinnor och deras unika kontexter över den mångfacetterade kontinenten. Flera av delegaterna har förklarat att det är svårt att på basnivå i organisationerna prata i dessa termer. I synnerhet den andinska regionen har uttryckt sin skepticism till att använda begreppet feminism. Det understryks att begreppet är under konstruktion, att vi är i en process där vi tillsammans måste skapa och fylla feminismo campesino popular med egna värden.

Frida Ekerlund
Latinamerikagrupperna