Soheir al-Batea var 13 år gammal när hon dog den 6 juni förra året. Familjen hade tagit henne till en privat klinik, där en läkare genomförde könsstympningen. Där hade även Soheirs äldre syster blivit könsstympad två år tidigare, men till skillnad från henne vaknade Soheir aldrig mer upp efter ingreppet. Familjen stämde läkaren men fallet lades ner. Först efter påtryckningar från människorättsgrupper – däribland Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisation ECWR (The Egyptian Center for Women’s Rights) – öppnade regeringen upp fallet igen i mars.
Trots att Egypten kriminaliserade könsstympning av kvinnor 2008, ger lagen i praktiken inte flickor och kvinnor skydd. Det är fortfarande vanligt att flickor mellan 9 och 12 år könsstympas, oftast genom att delar av deras klitoris eller blygdläppar skärs bort. 91 procent av alla kvinnor i Egypten har blivit könsstympade, enligt UNICEF.
Lag med kryphål
Egyptens kvinnoorganisationer har varit framträdande i debatten om kvinnlig könsstympning i Egypten under många år. Deras arbete bidrog till att det till slut förbjöds 2008.
– Men lagen antogs med en stor kompromiss – den har så många kryphål att det nästan är omöjligt att ställa någon inför rätta. Det krävs i princip att brottsoffret dör för att det ska ske – som i fallet med Soheir al-Batea, säger Saba Nowzari, Kvinna till Kvinnas fältrepresentant för Egypten.
Kampen mot könsstympning har försvårats de senaste åren, både av säkerhetsmässiga och politiska skäl. Kvinna till Kvinnas samarbetsorganisation ACT (Appropriate Communication Techniques for Development) hade till exempel i stort sett lyckats sätta stopp för könsstympning i tre områden utanför Kairo under 2011.
Men när Mohammed Morsi kom till makten 2012 ökade könsstympningen i konservativa och religiösa områden, eftersom hans regering informellt gav stöd till utförandet. Plötsligt började ACT se mobila ”könsstympningsbilar” köra runt i de områden där de arbetade.
Kriminalisering minskade antalet brott
Den osäkra säkerhetssituationen i landet påverkar också kvinnoorganisationernas arbete.
– Nu är det svårt att arrangera seminarier ute i byar och provinser, eftersom folk är rädda för våld och vägspärrar. Det finns inte heller längre någon finansiering för forskning kring kvinnlig könsstympning eller för medvetandehöjande kampanjer, vilket är något som behövs då många kvinnor inte känner till sina rättigheter, säger Nehad Abolkomsan, ordförande för ECWR.
Hon tror att det aktuella rättsfallet kan bidra till att minska problemet med könsstympning.
– Om doktorn döms enligt lagen, så kan det hjälpa till att minska antalet brott. När kvinnlig könsstympning kriminaliserades 2008 såg vi nästan direkt en minskning med 30 procent, säger Nehad Abolkomsam.
Andra viktiga åtgärder för att få stopp på könsstympningen är, enligt Nehad Abolkomsan, medvetandehöjande kampanjer för familjer, föräldrar och religiösa ledare och andra inflytelserika personer. Hon vill även se jurister med specialkompetens kring könsstympning, som har ansvar för att övervaka och följa upp att lagen implementeras.
Karin Råghall
Kvinna till Kvinna
